Debatt: 692 i Värmland har MS – men medicinsk forskning ger hopp

Debatt
PUBLICERAD:
Den medicinska forskningen måste få mer resurser, kräver debattörerna.
Foto: isabell Höjman/TT
Det går att spara både på enskilt lidande och statens kostnader för MS-vården genom att öka investeringarna i medicinsk forskning och utveckling, skriver en rad debattörer som kräver att investeringsnivån fördubblas.

Minst 692 personer i Värmland har diagnosen multipel skleros (MS), enligt svenska MS-registret. Tack vare medicinsk forskning och utveckling har diagnostiken förbättrats och personer med MS har fått effektivare behandlingar, men mer forskning krävs. Med ökade investeringar i forskning kan vi stärka medborgarnas hälsa, spara pengar och rädda liv.

Den 30 maj uppmärksammades Internationella MS-dagen. Omkring 22 000 personer i Sverige har diagnosen multipel skleros (MS) som är en livslång sjukdom. Vid MS angriper immunförsvaret den egna nervvävnaden, vilket för några kan leda till svår funktionspåverkan.

Sjukdomen debuterar oftast mellan 20 och 40 års ålder och kan till exempel börja med att du ser sämre eller får förändrad känsel i en arm eller ett ben. Andra vanliga symptom är svårigheter att gå och hålla balansen, trötthet och minnesstörningar.

Utöver att påverka den enskildes livssituation innebär sjukdomen stora samhällskostnader. För MS-patienter i arbetsför ålder i Sverige beräknas kostnaden till nära fyra miljarder kronor årligen, varav nedsatt arbetsförmåga står för 75 procent.

Samtidigt finns hopp tack vare forskningen. Det går inte att bli helt återställd, men sedan 20 år finns medicinsk behandling som bromsar sjukdomsförloppet och lindrar konsekvenserna. Det har förbättrat sjukdomsprognosen för de med nydebuterad MS avsevärt, vilket även sänkt samhällets kostnader. En studie av kostnaderna för MS mellan år 2006 och 2012 visar att de minskade med cirka 22 000 kronor per patient och år i samband med införandet av nya MS-mediciner. Det berodde främst på lägre sjukfrånvaro.

Tack vare medicinsk forskning och utveckling kan vi utveckla nya metoder och behandlingar som förbättrar och räddar liv. Men, för varje krona som används till sjukvård idag investerar staten parallellt bara två öre i medicinsk forskning och utveckling. Vi anser att investeringsnivån bör öka till att motsvara fyra öre.

En färsk Sifo-undersökning visar att vårt förslag stöds av 80 procent av invånarna i Värmland. 46 procent anser även att medicinsk forskning och utveckling är en av de viktigaste frågorna för regeringen att prioritera i en kommande statsbudget.

Vi uppmanar regeringen att i höstens budgetproposition öka investeringarna i medicinsk forskning och utveckling. Det skulle stärka medborgarnas hälsa, spara pengar och rädda liv.

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare, Forska!Sverige

Lise Lidbäck, förbundsordförande, Neuroförbundet

Jan Hillert, professor, Karolinska Institutet och registerhållare, Svenska neuroregister/MS-registret

Ann-Marie Wennberg, sjukhusdirektör och professor, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Per Odin, avdelningschef Neurologi, Lunds universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.