STARRIN SONDERAR: Postnord kom med boken Lojalitetskonflikter. Jag började läsa. Insåg att den inte bara är en lärobok för studenter. Den handlar om saker som ligger i tiden och som har ett stort allmänt intresse. ”Vi kommer alla att utsättas för lojalitetskonflikter.” säger Markus Arvidson, lektor och filosofie doktor i sociologi vid Karlstads universitet, som är en av författarna till boken.
Vi hinner inte säga mer än hej till varandra, Markus och jag, förrän vi osökt kommer in på vårdbolaget Attendo Care som knappast någon har kunnat undgå att höra talas om. Det gjorde bort sig grundligt när cheferna där anklagade vårdbiträdet Stine Christophersen för att vara illojal och hotade att sparka henne därför att hon under pandemin larmat om missförhållanden på ett äldreboende. Men vad cheferna inte visste var att Stine spelade in hela samtalet som sedan kom att sändas i P1:s dokumentär Det illojala vårdbiträdet. På så sätt kom hela Sverige att få veta hur avskyvärt Attendo Care betett sig. Av rädsla för att förlora svenska folkets förtroende fick bolaget krypa till korset. Bad om ursäkt och drog tillbaka hotet om att sparka Signe.
Markus Arvidson disputerade 2007 på en avhandling om bedragare och bedrägerier. Och man kan spåra hans intresse för lojalitetskonflikter redan då. Avhandlingen innehöll ett antal fallbeskrivningar bland annat om sångaren, underhållaren och bedragaren Johnny Bode som under sin karriär han göra drygt 400 grammofoninspelningar. Han skrev populära schlagers som handlade om röda stugor, hjärta och smärta. Kändis blev han både som artist och som storskojare.
– Han svek förtroenden. Han smet från restaurangnotor. Han lurade människor på pengar och var inte en person som man kunde lita på. Han hade charm och var skicklig på att dupera folk.
– I den vevan började jag intressera mig för lojalitetens gränser. Bedragare utnyttjar andras godtrogenhet och sviker deras förtroende.
Efter avhandlingen gav Markus tillsammans med Sara Johansson ut boken Roll och identitet – En socialpsykologisk introduktion.
– En grundläggande fråga som vi tar upp i den boken är vem som är äkta och vem som är falsk? När är vi oss själva och när spelar vi en roll? När är vi fria och när är vi påverkade av ett kollektiv? Hur påverkas vi av samhället och på vilket sätt sker påverkan?
Därefter kom boken Socialpsykologiska experiment – och andra minnesvärda studier som han är medförfattare till. I den kan man läsa om klassiska experiment. Om lydnad. Om konformitet. Om grupptryck. Om saker och ting som har att göra med lojalitet.
– Det finns en baksida av lojalitet. Det händer att vi lyder och är lojala under mycket problematiska förhållanden. Vi vill vara lojala mot en auktoritet. Mot samhället och mot de som styr även om det går emot våra egna värderingar. Vi är uppfostrade att vara lojala och vi är rädda för att avvika och ha en annan uppfattning än gruppen.
– Hur väcktes tanken att skriva en bok om lojalitetskonflikter? undrar jag.
– Jag och Jonas Axelsson, som är lektor i arbetsvetenskap, har haft tankar om lojalitet i huvudet i över tio år. Vi har diskuterat saken. Skrivit om den. Vi såg att det fanns ett stort intresse bland studenterna. Lojalitet är ett begrepp som kommit tillbaka bland unga människor. De vill att partnern ska vara lojal. De vill känna sig trygga. Vi tyckte att det skulle vara spännande att utveckla resonemangen. Inte minst utifrån människors bekymmer kring livspusslet. Hur vi får ihop våra stressade liv, förklarar Markus och gör en paus för att sedan fortsätta.
– Kanske är det ökande intresset för lojalitet bland studenterna en reaktion mot individualismen och att man måste göra så många val idag. En längtan till trygghet och beständiga förhållanden.
Markus kommer in på förhållandet mellan arbetsgivare och anställda. Vi läser i tidningar om personer som larmar om missförhållanden där arbetsgivaren, som i fallet Attendo Care, anser att personen agerat illojalt.
– Vi menar i boken att det inte alls är fråga om illojalitet utan det handlar om att den anställde riktat sin lojalitet åt ett annat håll. Och är då lojal på ett annat sätt. Lojal mot sina egna värderingar och sin egen moral. I boken kallar vi det för självlojalitet.
Lojalitet kan handla om samvetet, säger Markus.
– Det kan betyda att man inte kan vara lojal med en arbetsplats som inte är i linje med sina egna värderingar. Lojalitet blir en moralisk kompass och en vägvisare. Man är lojal mot sig själv och sitt eget samvete i stället för mot sin arbetsgivare. Lojalitet och samvete ligger nära varandra. Det som ibland kallas samvetsstress kan kopplas till lojalitetskonflikter. Det kan vara vårdpersonal som känner lojalitetskonflikter gentemot arbetsgivare, patienter och sin egen profession och inte får detta att gå ihop. Inte minst aktuellt är det idag under pandemin.
Men, tillägger Markus.
– Självlojalitet kan i vissa sammanhang handla om egoism. Till exempel att man är lojal mot dem som betalar mest. Lojal mot ekonomiska spelregler.
Lojalitetskonflikter kan handla om många olika saker.
– Coronapandemin har gett upphov till varierande och allvarliga lojalitetskonflikter. Man har velat hälsa på sina gamla föräldrar på äldreboendet och gamla har velat hälsa på sina barn och barnbarn men inte kunnat göra det. Pandemin och isoleringen har skapat nya former av lojalitetskonflikter. Vågar jag resa och hälsa på dottern i Spanien med risk att inte få resa tillbaka?
Tystnadens kultur rymmer lojalitetskonflikter. Man är tyst och lyder, kanske av rädsla för att förlora sitt jobb. När man är tyst bidrar man till tystnadens kultur.
– Men att bryta en lojalitet kan faktiskt vara en befrielse, betonar Markus, och fortsätter.
– Äntligen vågade jag säga ifrån. Äntligen vågade jag bryta tystnadens kultur. Äntligen vågade jag sätta ned foten. Äntligen vågade jag säga min mening.
Bengt Starrin
Professor emeritus
Karlstads universitet
Litteratur:
Markus Arvidson och Jonas Axelsson. Lojalitetskonflikter. Studentlitteratur, 2021.