Är alla lokalpolitiker egentligen bara inkompetenta hycklare?

Ledare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Det är lätt att sitta i sociala medier och klanka ner på lokalpolitiker.
Foto: Naina Helén Jåma/TT
Det är så väldigt lätt att snacka skit och generalisera om lokalpolitiker i tidningarnas kommentarsfält, visar en ny studie. De som bär den lokala demokratin är i mångas ögon tydligen mest inkompetenta, maktgalna och högavlönade.

Det är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som för Sveriges kommuner och landstings räkning kartlagt vad folk skrivit i kommentarsfälten på 28 lokaltidningars Facebooksidor under januari och februari i år. Och de kan konstatera att försvinnande få har något positivt att säga om lokalpolitiker.

Studien fokuserar just på generaliseringar om lokalpolitiker, om hur vi tenderar att klumpa ihop en grupp så olika individer med svepande omdömen, så alla kommentarer som handlar specifikt om ”kommunalrådet Anders” eller ”oppositionsrådet Stina” är bortrensat. Kvar finns dock hundratals generaliserande omdömen – och de positiva kan räknas på ena handens fingrar.

De vanligaste fördomarna om politikerna är att de är inkompetenta och lata, maktgalna och högavlönade – och i någonstans i bakhuvudet påminner man sig här om att lokaltidningarna ändå rensar friskt i kommentarsfältet när de tycker att de som kommenterar går över gränsen. Trots det kvarstår hundratals riktigt hätska generaliseringar.

Vem vill ta på sig ett förtroendeuppdrag under sådana förhållanden? Så mycket slit och bara skit tillbaka.

För ”högavlönat” är inte verkligheten för alla de fritidspolitiker ute i kommunerna som praktiskt taget gratis lägger sin fritid på att engagera sig politiskt.

Sammanträdesarvodet utslaget på tiden det tar att läsa in sig i politiska frågor, gå igenom handlingar och närvara på själva sammanträdet ger en timpenning långt under kollektivavtal. Om fritidspolitiker nu garanterades minimilöner.

Partiernas medlemsantal har sjunkit drastiskt under flera decennier. Omsättningen på fritidspolitiker är på sina håll väldigt hög och det finns inte alltid folk att fylla stolarna. Så koncentreras makten till allt färre.

Avhopparna är ofta unga som börjar plugga, skaffar jobb eller får barn och då inser att dessa stora livshändelser är svåra att kombinera med politiska uppdrag.

Men ibland är det även ledamöterna som två år in i mandatperioden tröttnat på att inte få fördela överskott utan bara besparingar. På att tvingas lägga ner skolor och aldrig få öppna några nya. På att sitta i en nämnd som inte får igenom sina förslag för att kommunstyrelsen säger nej - eller bara för att det känns som att det tar för lång tid att få igenom den förändring man ställde upp för att åstadkomma.

Politik kan inte alltid vara kul, så att folk tröttnar och hoppar av är en naturlig del av det politiska livet som inte behöver vara ett problem.

Men ibland är det ju det. När förtroendevalda tröttnat på att bara få höra att de är maktgalna och inkompetenta som bara gör det för att sko sig själva, och detta av personer som själva inte är beredda att axla ett uppdrag i demokratins tjänst. Det är enklare att sitta på Facebook och gnälla.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.