Replik: Skogen i våra hjärtan

Debatt
PUBLICERAD:
Bengt Bergs bild från ett kalhygge väckte många reaktioner på sociala medier.
Foto: Bengt Berg
Svar på Centerpartiets debattartikel Stärk äganderätten i skogen, i VF den 11 maj.

För några dagar sedan publicerade jag en bild på Facebook med följande text: En undring: Är detta det ultimata sättet för skogsägare att tacka för sig och sin skörd? Finns det inte något som fattas – respekt för det som växer, för skogens mångfasetterade liv, sammanhangen mellan rot och krona, mellan nu och i morgon?

Inlägget fick stor respons: 357 reaktioner, 82 kommentarer och 39 delningar.

Ett halvt liv tillbaka i tiden pågick en intensiv debatt om skogsbruket. Då gällde kampen huruvida skogsbolagen skulle få fortsätta med hormoslyret, som förutom att det dödade lövträden innebar hälsorisker för dem som skötte hanteringen och drabbade oskyldiga människor som fosterskador vilka kunde bero på giftanvändandet. Men debatten kom också att handla om hur vi förvaltar vår natur och hur skogsbruket drivs. Stora tundraliknande kalhyggen, granplantager, alltför tunga maskiner som får ytvattnet att rinna ner från höjderna för att bli gyttjedepåer i sänkorna.

Då, under andra hälften av 1970-talet, tycktes miljövännerna vinna terräng. Hormoslyret stoppades och en större förståelse för ett annorlunda bruk av skogen växte fram.

Nu, i början av 2020-talet är det dags igen för en rejäl debatt om vårt förhållande till skog och natur, ännu mera accentuerad i en tid när klimatförändringen och miljöhotet står överst på agendan. Skogen är mer än en råvara, träden ingår i ett ekosystem som utvecklats genom sekler, givetvis påverkat också av människans behov att ur skogen hämta virke, mat, inkomst, råvara liksom rekreation, upplevelser av varierande slag.

Sveriges riksdag fattade ett beslut som tar hänsyn till såväl produktionsmål som miljömål. Före detta landsbygdsministern Eskil Erlandsson (C) gav sin inte alltför briljanta syn på saken när han sa: ”Med äganderätten följer förfoganderätten.” Demokratiskt fattade beslut och att det finns ett lagrum, ja till och med en respekt för Skapelsen också i privat eller bolagsägd skog, tycktes vara bagateller i sammanhanget.

Och på den vägen går nu Centerpartiet i den debattartikel som var införd i VF 11/5 2021. ”Stärk äganderätten till skogen” lyder rubriken. Demokratiskt fattade beslut om betydelsen av hänsyn till miljö och natur kallas föraktfullt för den myndighetsutövning som djupt sårar den centerpartistiska självtillräckligheten, ja själva ägandet. Och som är ”direkt skadligt för såväl friheten som klimatet.” Ja, man tar sig för pannan.

Språkbruket i denna deras artikel är lika kalhugget som den skog som nyss fanns där. Samtidigt talas det om ”de eviga naturlagarna” enligt vilka det småskaliga skogsbruket verkar (min kursivering). Ja, man skulle kunna tro att den första granen i Sverige slog rot samtidigt som Bondeförbundet bildades.

Till det märkliga i C-debattörernas artikel hör att man uteslutande pratar om småskogsägare, att man anlägger ett historiskt perspektiv utom all rimlighet, att man misstänkliggör andra alternativ än det storskaliga skogsbruket, när man utifrån äganderätten tilldelar sig allmakten över själva naturen.

Inte ett ord om att artmångfalden i den svenska skogen är hotad. Skulle skogsbruk inte bedrivits hade vi haft en mycket större mångfald av arter i skogslandskapet. De C-märkta undertecknarna borde vara medvetna om att skog och träd som organism har ca 400 miljoner år på nacken. Den moderna människan har ca 250 000 år. Kalhyggesskogsbruket i industriell skala har funnits i ca 60–70 år. Med andra ord så är det inte skogsägarna som skapat den biologiska mångfalden i skogen, det har naturen gjort.

Men det finns tackochlov många andra röster utanför C-megafonens krets. Även skogsägare ställer sig kritiska till att skogsindustrins intressen får styra både skogsbruket och debatten. En stor grupp går samman i ett upprop och kräver en förändring. Hittills har över 300 skogsägare skrivit under. På hemsidan https://skogen.ihop.nu/ inbjuds fler att skriva på uppropet för ett långsiktigt hållbart skogsbruk.

– Gensvaret visar hur efterlängtad en skogspolitik är som tar hänsyn till fler aspekter än industrins behov av billigt virke, säger skogsägaren och initiativtagaren Erik Kullgren (i ETC 12/5 2021).

– Det konventionella skogsbruket ser bara ett värde, massavedens och timrets värde. Nu när vi ser att skonsamt skogsbruk är lika – eller mer – lönsamt än de konventionella metoderna finns det ingen anledning att inte också beakta andra värden, som biologisk mångfald och stabila ekosystem vilka kan stå emot storm, brand, torka och insektsangrepp, säger Erik Kullgren.

Det är inte så svårt att förstå paniken hos de sista dagarnas försvarare av den heliga äganderätten, som står över både naturens och demokratins lagar. Det finns en växande opinion som med egna ögon ser vad som händer runtom i landet när skogen mejas ner och ett månlandskap växer fram. Skogen är inte bara ägarnas egendom, den är vårt gemensamma arv och ansvar, till låns och till glädje för såväl djur som människa, nu och i framtiden!

Bengt Berg, skogsvän och vänsterpartist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.