Hur har Karlstadsborna inte tröttnat än?

Ledare
PUBLICERAD:
Glada miner både på entreprenörer och borgerliga kommunpolitiker i majoriteten när My Life Diary köpte stadshuset till reapris. Affären kritiseras nu återigen i en granskning.
Foto: Peter Bäcker
Är det så här ni är vana att kommunpolitiken i Karlstad går till? Det känns ärligt talat varken överdrivet professionellt eller överdrivet demokratiskt.

Det görs en extern granskning av flera år gammal och stor kommunal fastighetsaffär. Rapporten visar att politikerna som fattat beslutet att sälja den kommunägda fastigheten till en intressent för halva priset av vad en annan intresserad köpare sade sig vara beredd att lägga, inte ens haft mandat att fatta beslutet. 50 miljoner kronor kan beslutet ha kostat Karlstadsborna. Kanske mer.

Och på det blir reaktionen från samma majoritet som 2015 fattade det ifrågasatta beslutet mest axelryckningar.

Det moderata kommunalrådet Per-Samuel Nisser menar att ”den viktigaste slutsatsen för mig är att vi kan säga till Karlstadsborna att det inte framkommit några tecken på jäv eller vänskapskopplingar”. Håller Karlstadsborna verkligen med om det?

Det blågröna styret presenterar sin budget. Per-Samuel Nisser.
Foto: HP Skoglund

De folkvalda politikerna slumpade bort vad Karlstadsborna tidigare ägde tillsammans i en vild – och orealiserad – dröm om att köparna skulle visa sig vara Karlstads nya storföretag. Men det viktiga i sammanhanget är att detta berodde på dåligt omdöme och inte på vänskapskorruption?

Jag vet inte jag. 50 miljoner mer betalt hade nog ändå kunnat göra lite nytta i den kommunala verksamheten… Hade man dessutom följt sin egen markpolicy och inte i affären kastat in markrätten för att sockra budet, ja då hade Karlstadsborna även haft denna kvar.

Ordföranden i teknik- och förvaltningsnämnden både då och nu, centerpartisten Henrik Lander, verkar måttligt intresserad av rapporten som ändå i stora delar slår ner på beslut just han varit en viktig del av. Att beslutet inte skickades tillbaka till fullmäktige för att definitivt klubbas, trots att det handlade om väldigt mycket pengar. Därtill att värderingen av fastigheten kraftigt ifrågasätts.

– Varje gång vi upplåter en tomträtt eller gör en markupplåtelse så görs en värdering. Det är ett externt bolag som gör det åt oss. Så för mig var det inget konstigt att lita på den här värderingen också, säger Lander till VF.

– Jag har varit trygg i alla år med värderingarna.

”Jag har varit trygg i alla år”? Om värderingen nu blev så rasande fel när det gällde Stadshuset är det kanske en omotiverad trygghet. Hur säkerställer kommunpolitikerna i majoriteten att Karlstadsborna inte blir blåsta igen och igen med dåliga värderingar?

Hur säkerställer kommunpolitikerna i majoriteten därtill att entreprenörer som talar vackert inte fullt lika enkelt i framtiden kan sol-och-våra kommunen med löften om att skapa hundratals arbetstillfällen utan att ha så mycket som talar för att det stämmer?

Att som relativt utsocknes läsa på om kommunpolitiska beslut från flera år tillbaka är en upplevelse. Utan känslomässiga band eller störande lojalitetskonflikter är det ofta lättare att se helheten. Men för varje ny detalj i den här affären låter den bara konstigare och konstigare.

Konstigast av allt? Att affären återigen väcker rubriker och debatt men att den inte heller denna runda lär få några som helst biverkningar för politikerna som hejade på och klubbade den.

Så här jobbar Värmlands Folkblad med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.