Spara inte på läromedlen

Ledare
PUBLICERAD:
Sverige är sämst i Norden på läromedel. I snitt lägger en svensk skola 650 kronor per elev och år på läromedel. I Norge investeras 1 050 kronor per elev och i Finland 1 450 kronor, visar statistik från Läromedelsförlagen.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Skolan är en demokratisk rättighet. Rätten till bra läromedel borde också vara det. Lika självklart som att skolan ska vara likvärdig för alla och kompensera för olika förutsättningar i hemmen.

Tyvärr ser det inte ut så. I stället glider skolor och elever allt längre från varandra. Det gäller både i resurser och resultat. Den växande segregationen är en olycklig utveckling, som både Skolverket och utbildningsminister Anna Ekström länge har varnat för.

Men förslagen för att vända utvecklingen har stött på patrull i riksdagen. Bra utredningar och kloka förslag har ratats. De borgerliga partierna försvarar hellre friskolornas vinster och det fria skolvalet än att ta tag i skolans verkliga problem.

En förutsättning för en bra och pedagogisk undervisning är nya, kvalitetssäkrade, aktuella och relevanta läromedel. Utan bra läromedel blir det ingen bra undervisning och heller ingen framgångsrik skola. Det är därför oroväckande att det satsas så lite på läromedel i den svenska skolan och ännu värre att skillnaderna mellan olika skolor är så stora.

Sverige är sämst i Norden, visar statistik från Läromedelsförlagen. I snitt lägger en svensk skola 650 kronor per elev och år på läromedel. I Norge investeras 1 050 kronor per elev och i Finland 1 450 kronor.

På drygt 30 år kostnaderna för en svensk elev tredubblats, samtidigt som summan som lagts på läromedel är den samma. Det är orimligt att inte mer har satsats på inköp av läromedel.

I stället har lärarna själva i stor utsträckning på egen hand fått producera sitt undervisningsmaterial, ofta ”fulkopierat” från böcker eller nätet med mycket skiftande kvalitet. Rektorer och skolpolitiker har uppmuntrat egenproduktionen för att det sparar pengar.

Men det är kontraproduktivt. Med undermåliga läromedel blir undervisningen dålig och skolresultaten sämre. Detta knep och knåp är dessutom slöseri med dyrbar lärartid, som i stället bör användas för att möta och undervisa eleverna.

Organisationen Läromedelsförfattarna slår larm på DN Debatt. Det finns ingen officiell statistik hur läromedelsinköpen ser ut i skolorna, men organisationen har kollat läget.

Undersökningarna bekräftar att det står illa till. Läromedelsinköpen varierar från noll till över 1 500 kronor per elev och år. I en del skolor satsas alltså inte en enda krona på nya läromedel under ett läsår. Det är oacceptabelt.

86 procent av lärarna säger att de inte kan köpa in de läromedel eleverna behöver. Ändå är lärare, elever och föräldrar överens om att läromedel är väldigt viktiga för inlärningen.

Även här visar sig den växande segregationen. Elever som själva upplever att de tillhör familjer med sämre ekonomi har oftare sämre tillgång till läromedel än de som kommer från familjer med en god ekonomi. Olikvärdigheten ökar och det kompensatoriska uppdraget sviks.

Kombinationen med allt fler obehöriga lärare och avsaknaden av bra läromedel är en farlig cocktail. Om inte mer satsas på en likvärdig skola där alla kan klara sig kommer stora grupper elever att misslyckas. Det är redan alldeles för många som går ut grundskolan utan godkända betyg.

I augusti ska före detta utbildningsministern Gustav Fridolin lämna sin utredning om skolbibliotek och läromedel till regeringen. Ett grundkrav måste vara att staten ska garantera att alla elever i Sverige har de läromedel som krävs. Det har landet råd med.

Utan satsningar på fler behöriga lärare och bättre läromedel väntar ett tungt ras för Sverige som kunskapsnation. Det har landet inte råd med.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.