Debatt: Mer ekonomisk demokrati!

Debatt
PUBLICERAD:
”Fler personalägda företag i Värmland och Sverige skulle bredda ägar- och organisationsmodeller och bidra till fler lokalt ägda företag liksom ökad mångfald i näringslivet.”
Foto: Pontus Lundahl/TT
År 2021 har förklarats som demokratins år.

Demokrati i form av politiska partier och allmänna val fyller nu hundra år. Demokratin eller det demokratiska systemet är dock inget statiskt system, det förändras hela tiden om än med viss tröghet, vilket är bra. Idén om demokrati är dock mer omfattande än politiska partier, allmänna val och representation i nämnder och församlingar. En infallsvinkel är frågan om ekonomiska demokrati. Vi har fått uppfattningen att intresset för ekonomisk demokrati närmast är en icke fråga i vårt land, såväl inom de politiska partierna liksom relaterat till forskning. Detta är olyckligt. Vi vill med dessa rader i allmänna ordalag resonera kring ekonomisk demokrati, konkretiserat genom personalägande av företag och idéburna verksamheter.

Personalägda företag

Sverige har, till skillnad mot många andra länder, få personalägda företag och de som finns är små och företrädesvis verksamma inom skola, vård och omsorg. Det borde inte vara på det sättet, snarare talar många omständigheter, som vår historia av starka folkrörelser och organiserat civilsamhälle liksom medborgarnas tillit till samhälle, demokrati och medmänniskor för motsatsen. En sådan jordmån borde vara perfekt för fler och starkare personalägda företag. Men paradoxalt nog är den faktiska förekomsten av sådana företag större i länder som t.ex. Storbritannien, Frankrike, Kanada och USA. Personalägande är ingen kontroversiell fråga i andra länder, vilket det visat sig vara i vårt land. I USA menade redan Roland Reagan på sin tid att företag med anställda som ägare borde vara nästa naturliga steg i ett kapitalistiskt land. I frågan om personalägande har alltid Demokrater och Republikaner varit överens. Men i Sverige har frågan om personalägande av företag inte funnits på den politiska agendan på flera decennier, varför?

Empiriska internationella studier under fyra decennier har visat att personalägda företag på olika sätt är mera framgångsrika än andra företag. De är minst lika innovativa och minst lika lönsamma som traditionella företag, har mindre personalomsättning, de anställda (delägarna) trivs bättre och de bidrar till minskad ekonomisk ojämlikhet. Fler personalägda företag i Värmland och Sverige skulle bredda ägar- och organisationsmodeller och bidra till fler lokalt ägda företag liksom ökad mångfald i näringslivet. I andra länder, till skillnad mot i Sverige, ser vi politiska initiativ i form av reformer som underlättar personalövertagande. Det kan handla om tillgång till kapital, skattelättnader och stödstrukturer i form av t.ex. rådgivning.

Den politiska oviljan till trots är vi övertygade om att det finns stor potential i idén om personalövertagande av företag, till exempel vid generationsskiften. Under året planerar Coompanion Värmland lyfta frågan om personalägande, bland annat genom en handbok, vilken bl.a. beskriver en organisationsmodell anpassad efter svenska förhållanden för fler personalövertagande av företag.

Idéburna verksamheter

Det blir för oss också allt tydligare att demokrati i praktisk mening handlar om fördelningen av ekonomiska resurser och tillgångar. Sverige har i detta avseende sedan början av 1980-talet förändrats på många sätt. Det svenska folkhemmet med sina företräden finns inte längre mer än möjligen i den politiska retoriken. Sverige har inte längre den topposition som landet hade när det gäller socioekonomisk jämlikhet och tillit till myndigheter, företag och (var)andra. Det finns många som varnar för att sprickorna i välfärdsbygget hotar demokratin till form och innehåll. Vi tycker oss dock se att det finns ett växande intresse för den roll som idéburna verksamheter spelar och det som ryms i den så kallade sociala ekonomin eller tredje sektorn. De i kooperativa sammanhang centrala orden ”tillsammans” och ”delaktighet” blir allt mer viktiga. I en tid med påtagliga utmaningar så som t.ex. klimathot och ökande samhällsklyftor samtidigt som tilliten till det demokratiska samhällets förmåga att tackla dessa utmaningar i allt fler samhällsgrupper minskar blir demokratibegreppet i sig en utmaning. I ett historiskt perspektiv har det s.k. samhällskontraktet (offentliga- näringslivs- och civilsamhällets aktörer) omförhandlats i olika tider. Om man till ovan också lägger till pandemier och post Corona bör frågan om omförhandlat samhällskontrakt återfinnas på dagens agenda.

Men precis som i fråga om personalägda företag handlar också ett starkare civilsamhälle om politiska ambitioner, medvetna satsningar och omfördelning av resurser – ett steg mot ett bättre samhälle och stärkt demokrati 2021.

Göra om

Vi har fört ett resonemang om vikten av ekonomisk demokrati. Mycket tyder på att intresset för denna demokratiska dimension är svagt inom både politik och forskning. Vi menar att det borde vara tvärtom. Vi har försökt att konkretisera vår tankebana med två exempel, nämligen personalägda företag och idéburna verksamheter. Det finns, tror vi, en allmän mening om att mycket skulle kunna ha sett annorlunda ut i Sverige. Det har helt enkelt inte blivit som man hoppades eller önskade. Det borde gå att göra om, eller?

Leif Tyrén, verksamhetsledare Coompanion Värmland

Bengt Dahlgren, verksamhetsrevisor Coompanion Värmland

Inspiration och fakta har hämtats från följande skrifter:

Bo Rothstein, Varför ingen ekonomisk demokrati i Sverige?, arenaidé, 2020

Sophie Nachemson Ekwall , Dags att bry sig – så kan civilsamhället och den idéburna sektorn lyfta Sverige, 2020

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.