Kunskap bättre än förbud

Ledare
PUBLICERAD:
Värmländska ABF:s resor till Auschwitz gav kunskap till tusentals elever som efter besöket inte kunde säga att Förintelsen inte hade ägt rum.
Foto: Markus Schreiber
Regeringen vill göra det straffbart att förneka Förintelsen. Justitieminister Morgan Johansson (S) ska tillsätta en parlamentarisk utredning för att titta på hur en sådan lagstiftning skulle kunna se ut. Men det finns effektivare sätt att motverka antisemitism, rasism och nazism. Kunskap är bättre än förbud.

Morgan Johansson har rätt när han säger att Förintelsen är världshistoriens största brott mot mänskligheten, och det får inte glömmas. De som försöker få världen att glömma och blanda bort korten, de måste stå till svars för det.

Justitieminister Morgan Johansson vill utreda om det kan bli straffbart att förneka Förintelsen.
Foto: Jessica Gow/TT

Men förslaget föll ändå inte i god jord. Flera oppositionspartier säger nej och regeringspartnern Miljöpartiet är tveksam om ett förbud är rätt väg att gå. Även organisationer som jobbar mot antisemitism tvivlar. Lagar och hot om åtal kommer inte att hindra människor från att ha rasistiska åsikter.

Förintelseförnekarna finns både bland nazister och våldsbejakande islamister. Auktoritära ledare som talar om ”fake news” och ifrågasätter sanningar har gett dem vatten på sin kvarn. De anser sig ha rätt att ifrågasätta och förneka uppenbara fakta.

Tiden rinner iväg och det finns allt färre kvar som kom levande från nazisternas utrotningsläger. I Värmland dog den siste, Joost Lakmaker, i januari vid 97 års ålder. I över tjugo år föreläste Lakmaker i skolor och föreningar om sina upplevelser.

Värmlands siste Förintelseöverlevare Joost Lakmaker föreläste ofta under Minnesdagen för förintelsens offer, här i ett fullsatt bibliotek i hemstaden Säffle.
Foto: Claes Österman

Han var en viktig folkbildare som också deltog i flera av de många ovärderliga resor till Auschwitz med skolelever som ABF Värmland och Brottsförebyggande centrum ordnade under 20 års tid. De som på plats fick höra Joost Lakmaker berätta om vad han varit med om kunde sedan inte förneka Förintelsen.

Flora Gladh, en annan Förintelseöverlevare, var också med på flera resor till Auschwitz och berättade i skolor om sitt liv. Hennes föräldrar och småsyskon dödades i gaskamrarna och brändes i de stora krematorierna. Hon kom till Värmland och Deje med Röda korsets vita bussar 1945. Flora Gladh avled 2012.

Flora Gladhs liv skildras i boken ”Inte glömma inte minnas” som nu ska bli en teaterföreställning i ett värmländskt demokratiprojekt.

På en av resorna till Polen fanns författaren Eva Thorstensson med. De blev vänner och det resulterade i en bok om Flora Gladhs liv: ”Inte glömma, inte minnas”.

Nu vill Eva Thorstensson tillsammans med projektledaren Pia Torstensson och regissören Sandra Bäckman göra ett demokratiprojekt kring Flora Gladhs liv under det av regeringen utlysta demokratiåret 2021. Ett tidigt löfte till den nu avlidna judinnan om att föra berättelsen vidare spelar en viktig roll.

Eva Thorstensson ger ut sin bok ”Inte glömma inte minnas” på nytt, nu med omskrivet förord och en dikt från Syrien.Tillsammans med två eldsjälar vill hon göra ett demokratiprojekt kring boken.
Foto: Veronica Nordenberg-Olsson

I Deje bodde på 1930-talet veterinären Birger Furugård, ledare för ett av de första svenska nazistpartierna. Den lilla bruksorten har även senare varit ett fäste för nazister. Man har gett ett svart arv till orten, säger ABF-veteranen Lilian Ohlsson i ett stort läsvärt reportage i Aftonbladet i helgen.

Nu finns nynazistiska Hammerskins i en garagelokal i Deje. Det har satts upp klistermärken på Pia Torstenssons brevlåda och även Forshagas kommunalråd Per Lawén (S) har hotats.

Kommunen ger dock inte vika utan väljer att tillsammans med Forum för levande historia och några ytterligare värmländska kommuner att stötta demokratiprojektet ekonomiskt. De tre kvinnorna är inte heller rädda. De tänker inte backa från planerna på en teaterföreställning, studiecirklar och en film om Förintelsen och Flora Gladh.

Ett bra sätt att stå upp för demokratin och motarbeta nazism och antisemitism är att bidra till de tre värmländska eldsjälarnas projekt. Det borde fler göra. Kunskap och bildning är ett bra vapen mot intolerans.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.