Höghastighetståg lyfter Värmland!

Debatt
PUBLICERAD:
Höghastighetståg mellan Stockholm och Oslo är en viktig investering, hävdar tankesmedjan Offensiva Karlstad.
Foto: STR
I repliken ”Satsa på framtidens infrastruktur” framställer Moderaterna (M) höghastighetsbanor (HHB) och höghastighetståg som något negativt. Med detta inlägg vill vi bemöta vilseledande påståenden!

Moderaterna skriver: ”Inte ens Kina, med sitt gigantiska befolkningsunderlag, har kunnat få samhällsekonomisk lönsamhet i höghastighetstågsprojekt.”

2008-2017 sjönk EU:s andel av BNP i världen från 23 till 20%. Kina ökade sin andel under perioden från 7,8 till 12,7%. En förutsättning för denna expansion har varit höghastighetsnätet. 2004 godkände Kina en långsiktig plan för utbyggnaden och 2008-2017 byggdes 25 162 km HHB. Förutom denna samhällsekonomiska helhetsbild bekräftar Världsbanken att HHB är vinstgivande banor. Intercity- och regionaltåg klarar sig bara undantagsvis utan subventioner. HHB har starkt bidragit till ökningen av BNP/capita i Kina med 93,5% under perioden.

M hävdar att europeiska revisionsrätten har sågat ”gökungen hastighetståg”*.

* Gökungen hastighetståg – HHB Stockholm till Göteborg respektive Malmö, via Jönköping

EU:s vitbok från 2011 syftar till att stärka konkurrenskraften. Ett hållbart och sammanlänkat europeiskt transportnät kopplar samman EU med världsmarknaden.

M påstår felaktigt att den Europeiska revisionsrätten har sågat ”projekt höghastighetståg”. M avser Särskild rapport nr 19 från 2018 som inte utvärderar ”gökungen hastighetståg” överhuvudtaget. Rapporten är bra och innehåller konstruktiv kritik som EU-kommissionen responderar klokt på. Mycket studsar tillbaka på politikerna i de olika EU-länderna som inte gjort sin del i TENT-T-förordningen: integration olika transportsätt, driftskompatibilitet och samordnad utveckling av infrastruktur för att undanröja flaskhalsar.

M hävdar att Riksrevisionen har sågat ”gökungen hastighetståg”*.

”Riksrevisionens övergripande slutsats är att planeringsprocessen (regeringens) hittills inte haft en förutsättningslös karaktär.” Riksrevisionen menar att det funnits en tendens till att huvudfrågan har varit; hur ska en HHB byggas på sträckan Stockholm till Göteborg respektive Malmö? Riksrevisionens granskning har haft en annan infallsvinkel. Enligt fyrstegsprincipen ska en förutsättningslös prövning göras av om andra åtgärder än en större investering skulle kunna lösa problemet. Det är dock så att inga sådana prövningar har gjorts i de utredningar som regeringen har genomfört. När M skriver att Riksrevisionen har skrotat höghastighetståg är det en sanning med modifikation. Det är i själva verket planeringsprocessen som har underkänts då den inte har haft en förutsättningslös karaktär.

M skriver att de ”värnar skattebetalarnas pengar och bygger ett starkt och hållbart Sverige med hänsyn till jobb, tillväxt, pendling och miljö.”

M stöttar bolaget 2.55 Oslo-Stockholm (2.55) som redan kostat skattebetalarna många miljoner. Bolaget räknar med att förbättra delar av sträckan och delvis anlägga ny järnväg till en kostnad av minst 62 miljarder. 2.55 är kontraproduktivt visavi påståendet ovan och är inte framtidens infrastruktur.

Vi vill bygga ny HHB mellan Oslo-Stockholm (tidsmål 1.30). Klimat och miljö är centrala för modellen. Det blir utsläpp under byggtiden men det tar endast 7-10 år att hämta in utsläppsskulden. Arbetsmarknadsregionerna maximeras! Gamla spår rustas för gods- och regionaltrafik till begränsade kostnader och måttliga störningar. HHB Oslo-Stockholm lönar sig företagsekonomiskt och belastar inte statsbudgeten. HHB Oslo-Stockholm lyfter Värmland!

M skriver: ” Trafikverket upphandlar mycket dyrare än beräknat och kraftigt försenade.”

Ja, håller med! Vem går M i armkrok med i projektet 2.55? Jo, Trafikverket!

Johan Danielsson

Offensiva Karlstad Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.