Är det så här framtiden ser ut?

Ledare
PUBLICERAD:
Gränshandeln som försvann. Påsken är vanligtvis en riktig köpfest i Töcksfors och Årjäng, men med en stängd gräns mot Norge gapade handelsparken i Töcksfors tom påsken 2020 och likadant är det i år.
Foto: Lisa Olaison
Veckan före påsk är den stora köpfesten vid de stora köpcentrumen i Charlottenberg, Töcksfors och Långflon. Men för andra året i rad kan inte shoppingsugna norrmän vallfärda till köptemplen. Frågan stör säkert många men måste ändå ställas: Är det framtiden som redan är här?

Det är något abnormt och galet med shoppingcentren och de gigantiska parkeringsplatserna vid riksgränsen. Här finns inte ett naturligt kundunderlag. Det förutsätts att kunderna ska resa långt, kanske ändå från Oslo, för att tjäna pengar på att handla i Sverige. Det behövs 20 mil i en egen bil för att köpa vin, läsk, godis, tobak och mat.

Sett ur klimatsynpunkt är det naturligtvis galet att öka utsläppen av växthusgaser. Klimatet skulle må bättre om vi handlade i närheten av där vi bor. Det skulle även gynna de mindre butikerna i närområdet. De stora köpladorna har ofta utarmat det lokala näringslivet inne i tätorterna.

Gränshandeln bygger på ostadig grund och säkra framtidsprognoser. Om valutakursen i ett land förändras kan intresset för att handla på andra sidan gränsen snabbt försvinna. Den norska kronan har försvagats de senaste åren, men prisskillnaderna är ändå så stora att shoppingresorna fortfarande lockar.

Ingen vet hur det ser ut om tio år. Norge lever gott på oljeintäkterna, men vad händer när de fossila bränslena inte längre efterfrågas? Den gigantiska oljefonden räcker länge, men norska politiker börjar redan se om sitt hus.

Pandemin har gjort att norrmännen handlar mer i butikerna i hemlandet. Det har redan fyllt på statskassan med sex miljarder kronor. Norska regeringen har samtidigt sänkt avgifterna på läsk, godis och tobak för att stärka den egna handeln.

I höst är det val till stortinget. Regeringspartiet Høyres programkommitté vill fortsätta sänka avgifterna, även på alkohol. Stortingsledamoten Kårstein Løvaas (H) vill halvera gränshandeln. Förut var det bara Fremskrittspartiet som ville stoppa det de kallar ”handelsläckaget”. Nu har statsminister Erna Solbergs parti samma inställning.

De norska livsmedelshandlarna vädrar morgonluft. Nu har de fått svart på vitt vad gränshandeln kostar. De hoppas och tror på förändring.

– Nu har vi fått en väckarklocka i Norge och vi kommer att arbeta målmedvetet för att få politikerna att minska prisskillnaderna mellan länderna, säger Petter Haas Brubakk, vd för Livsmedelsföretagen i Norge till SVT Värmland.

Ett ”handelskrig” skulle försämra den redan ansträngda relationen mellan ”brödrafolken”. För de värmländska gränskommunerna Eda och Årjäng vore det förödande om gränshandeln inte sätter fart igen. En ny rapport från HUI Research, Svensk Handel och regionerna i Värmland och Västra Götaland visar hur viktig shoppingen är för västra Värmland.

Norrmän handlade för 6,1 miljarder kronor i Värmland under 2019. I Eda kommun arbetar var fjärde person inom gränshandeln som totalt skapat 1 800 arbetstillfällen i länet. Pandemin har minskat intäkterna med 87,5 procent och tusentals jobb har försvunnit. Handlare och politiker ropar efter statligt stöd och det är nödvändigt för att rädda både butiker och anställda.

Nu får norrmännen på grund av pandemin inte komma över gränsen för att shoppa loss. Det kan komma en dag när de inte vill komma hit för att storhandla. Kanske är det framtiden som redan är här. Kanske var det inte så klokt att lägga alla ägg i samma korg och storsatsa på gränshandeln.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.