Fyra års forskning om bästa lupin-bekämpningen

Lupinerna tar över allt mer utrymme och tränger bort alla andra blommor. Nu ska forskare vid Karlstads universitet studera bästa sättet att bekämpa den invasiva arten.

– Vi vill se när man kan skada växten maximalt, säger Lutz Eckstein.

Han är professor i biologi vid Karlstads universitet som fått nästan fyra miljoner kronor för ett fyraårigt forskningsprojekt om lupiner.

– I år ska vi börja med att gräva upp hela lupiner, skott och rotsystem. Sedan ska vi väga dem, analysera näringsämnen och följa dem under hela växtsäsongen. Bästa sättet att bekämpa dem är med slåtter. Men bästa tillfället att göra det är när växten investerat som mest i biomassa ovan marken och har väldigt lite reserver kvar i rotsystemet. Vi vill se när den tidpunkten infaller så man kan skada växten maximalt, säger Lutz Eckstein, som berättat tidigare i VF om hur lupinerna tar över landskapet.

Projektet som nu inleds finansieras av Trafikverket och ingår i en satsning mot invasiva växter och djur som även stöds av Naturvårdsverket och statliga forskningsrådet Formas.

– De kommer stödja nio projekt totalt som sysslar med olika typer av invasiva organismer. Tanken är att projekten ska starta samtidigt och samverka under de fyra åren. Vi kommer att samarbeta nära med ett annat lupinprojekt vid Stockholms universitet för att skapa synergieffekter, säger Lutz Eckstein.

Han berättar att Karlstads universitet just nu letar efter en doktorand som kan jobba med projektet, som är tänkt att inledas på allvar i sommar när lupinerna börjar blomma.

En 18 kilometer lång vägsträcka norr om Långserud har valts ut för fältstudierna. Vid Ekbråten utmed denna vägsträcka har länsstyrelsen tidigare drivit ett projekt där man försökt bekämpa lupiner som tagit över värdefull ängsmark.

– Det är en sträcka där det finns kilometer med ridåer av lupiner, säger Lutz Eckstein.

Länsstyrelsen har på senare år även drivit ett annat projekt mot lupiner strax norr om Edebäck, vid Klarälven. Där grävdes plantorna bort för att skapa en bättre livsmiljö för vilda bin.

I det nu aktuella forskningsprojektet vid Karlstads universitet fokuserar man dock på den klassiska bekämpningsmetoden slåtter.

– Slåtter längs med vägkanter görs vanligtvis för sent, när den redan har mogna frön som sprids och massor av reservämnen i rotsystemet, säger Lutz Eckstein.

– Men man ska heller inte slå lupinen för tidigt. För då skadar man bara lite biomassa ovan marken och den har reserver kvar under marken och kan utvecklas igen. Det kan man se längs vägarna på hösten att lupinerna utvecklar nya blad och vissa skott blommar om.

Trafikverkets huvudsyfte med finansieringen av forskningen är att anpassa sin slåtter utmed vägarna bättre.

– De är intresserade av att få praktiska råd för bättre skötsel. Det blir väldigt tillämpad forskning och kommer ske i tätt samarbete med Trafikverket, Naturvårdsverket och även länsstyrelsen. Vi kommer ha täta diskussioner med dem som ska använda kunskapen sedan, säger Lutz Eckstein.

Under de fyra åren ska också andra bekämpningsmetoder som utgrävning och kalkning utvärderas och det är också tänkt att man ska utveckla geodatabaserade verktyg för övervakning av lupinernas spridning.

– Vi kanske kan börja med en del tekniska delar redan i år. Till exempel att hitta rätt tidpunkt och flyghöjd för att flyga med drönare under blomningstiden och ta bilder som används i geografiska informationssystem, säger Lutz Eckstein.

Han påpekar att i detta projekt kommer lokala populationer att studeras utmed en specifik sträcka. Men när forskningsresultaten sedan ska användas i praktiken måste man ha mer landskapsperspektiv.

– Om man bekämpar arten på ett ställe, men den finns på andra platser i närheten, så kan den sprida sig igen. Man måste ha ett mer övergripande perspektiv och där kan geodata hjälpa oss.