Tyst om vindkraftens negativa effekter

Insändare
PUBLICERAD:
”Politiker bosatta i tätorter verkar inte helt inse att befolkningen i stora delar av landsbygden får sin livsmiljö förödd av vindkraftsanläggningar.”
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Den här insändaren utgör en fortsättning på en insändare om vindkraftens effekter.

Den svenska regeringens vindkraftspolitik, tillämpad på världsnivå, skulle innebära en utbyggnad av vindkraften från nuvarande 4 procent till omkring 70 – 80 procent. Resultatet skulle bli fortsatta gigantiska utsläpp av koldioxid samt kaotiska elsystem.

Vindkraft i Sverige

Kapitalplacerare i olika länder har kunnat satsa på vindkraft i Sverige under fördelaktiga villkor. Vindkraftsanläggningarna ägs till mellan 60 procent och 80 procent av utländska kapitalplacerare. Dessa kan med den politik som förs av S, Mp, C och V fortsätta att föröda det svenska landskapet och naturen. Vindkraftsproduktionen sker med subventioner från svenska elkunder och skattebetalare. Även vattenkraften och kärnkraften måste bekosta påtvingade nedstängningar för stöd till vindkraften. Någon fri marknad finns inte.

Politiker bosatta i tätorter verkar inte helt inse att befolkningen i stora delar av landsbygden får sin livsmiljö förödd av vindkraftsanläggningar. Vindkraftverken har rotorblad med diameter över 150 meter snurrande på totalhöjd 250 meter, med buller, skuggor och blinkande vitt och rött varningsljus. Anläggningarna kan synas på mils avstånd oproportionerligt dominerande över landskapet.

I annars tysta landskap är bullret störande på flera kilometers avstånd, särskilt över vatten. Luftvibrationer med låg frekvens når längre, med oviss påverkan. Politiska partier som påstår sig värna om folket, bör ta dessa konsekvenser på allvar, förutom övriga skador som vindkraften medför för klimat, miljö och elförsörjning.

Vindkraft i världen

Totalt i hela världen sker elproduktionen till 40 procent med kol och till 23 procent med naturgas. Vattenkraft står för 16 procent, kärnkraft 10 procent, vindkraft 4 procent och övrigt 7 procent.

Den svenska regeringens vindkraftspolitik, tillämpad på världsnivå, skulle innebära en utbyggnad av vindkraften från nuvarande 4 procent till omkring 70 – 80 procent. Resultatet skulle bli kaotiska elsystem samt fortsatta gigantiska utsläpp av koldioxid och andra miljöskador, beräknade över livscyklerna 15 – 20 år. En sådan klimatpolitik är uppenbart orealistisk och främst ägnad att vara mjölkko för kapitalister och lobbyister. Befolkning och näringsliv kan känna sig blåsta.

Vindkraft orsakar mindre koldioxid än kol och gas, men avsevärt mer än vatten- och kärnkraft. Länder som har vindkraft, men otillräckligt med vatten- eller kärnkraft, kan behöva komplettera vindkraften med fossilproducerad el när det inte blåser. För närvarande pågår till exempel utbyggnad av ledningar för naturgas (metan) från Ryssland till vindkraftslandet Tyskland, som dessutom har stor andel kolproducerad el.

Vindkraften kan inte lösa klimatproblemet. Långt mera effektiv är vattenkraft och kärnkraft. För närvarande sker statligt finansierad utveckling av modern kärnkraft främst i Kina och Ryssland. Behovet är stort i stenkolslandet Kina. I västvärlden har många politiker bundit sig vid vindkraft, ofta utan närmare granskning.

Det påstås att även oljeindustrin i USA sedan länge satsar på att främja vindkraft genom investeringar och lobbyism. Affärsidén lär vara att motverka inte bara stenkol utan även kärnkraft. Därmed blir det främst oljebolagens fossila naturgas som får komplettera vindkraften när det inte blåser. Vattenkraft räcker inte.

FN:s klimatpanel har hösten 2018 räknat på olika scenarier som skulle kunna motverka klimatuppvärmningen. Enligt samtliga alternativ behövs en kraftig utbyggnad av kärnkraften för att avveckla kol och gas och kanske nå klimatmålet.

Nya typer av kärnkraftverk kan utvecklas som inte har risk för härdsmälta och som kan använda gammalt kärnavfall som bränsle. Sådana reaktorers avfall behöver slutförvaras under relativt kort tid.

Ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademien skriver följande i en artikel i Värmlands Folkblad (20/8 2019) som ett allmänt konstaterande: ”Under de senaste åren har falska nyheter och faktaresistens blivit återkommande inslag i samhällsdebatten, både i Sverige och i resten av världen. Om folkvalda politiker och andra opinionsbildare bortser från kända fakta och sprider felaktiga uppgifter för att stärka sin argumentation, hotas demokratin. Det kan också leda till sämre eller i värsta fall farliga politiska beslut.”

LM

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.