Tidiga betyg gör ingen nytta

Ledare
PUBLICERAD:
Betyg redan i fjärde klass är mest meningslös symbolpolitik, utan vetenskaplig grund.
Foto: JESSICA GOW / TT
Nyligen beslutade en klar majoritet i riksdagen ett beslut att betyg får införas redan i årskurs 4 om rektorn på en skola vill det. Bara Vänsterpartiet röstade nej. Det är ett olyckligt och tokigt beslut, fattat på ovetenskaplig grund. Helt enkelt en dålig eftergift till effektsökande populism.

Det handlar om en av de sämre punkterna i januariavtalet mellan regeringen och de två samarbetspartierna. Liberalerna fick genom sitt önskemål att skolor som vill ska kunna få införa betyg i årskurs 4.

Socialdemokratiska utbildningsministern Anna Ekström är antagligen inte överförtjust, men härtill är hon nödd och tvungen efter en dålig kompromiss. Det försök som pågått sedan 2017 ska permanentas.

Nu blir det så, trots att försöksverksamheten inte ens är utvärderad. Utvärderingen ska vara klar i december 2021, men redan nu i april införs möjligheten att ge betyg. De första betygen till fjärdeklassarna kan delas ut efter höstterminen.

Snacka om att inte bry sig om den pedagogiska forskningen. Riksdagen kör över forskare och utredare i stället för att vänta på ett resultat från utvärderingen.

Riksdagsmajoriteten har heller inte brytt sig om att lyssna på remissinstanser som nästan alla avfärdar idén om att det är bra med betyg redan i tioårsåldern. De kör över lärarfacken. De som jobbar i skolan har inte efterfrågat tidigare betyg.

De struntar i Kungliga Vetenskapsakademin, Sveriges Elevråd, Barnombudsmannen och ett antal universitet som har haft invändningar. De bryr sig inte om att de flesta kommuner som svarat på remissen säger nej.

Argumenten för betyg i årskurs 4 bygger inte på pedagogisk forskning. Det finns inget stöd i vetenskapen för att tidiga betyg ökar motivationen eller ger bättre skolresultat. Argumenten hämtas mer ur luften och används mest av liberala politiker och opinionsbildare på högerkanten. Men de är tunna som luft.

Det hävdas att betygen är till för att identifiera problem och ge stöd till elever som behöver det. Det sägs att det är bra med återkoppling och att eleven och föräldrarna får veta hur läget är.

Men de verktygen finns redan på plats. Lärarna återkopplar till eleverna dagligen och till föräldrarna vid återkommande utvecklingssamtal. Det finns en skriftlig individuell utvecklingsplan för varje elev redan från första klass.

Så varför trycka dit ett betyg, en grovt huggen bokstav mellan A och F?Lärarna vet vilka barn som behöver extra stöd. Det finns dessutom en läsa, skriva, räknagaranti redan på lågstadiet som ska upptäcka om barnen inte hänger med.

Tidiga betyg ökar arbetsbelastningen på lärarna, som om de inte redan hade tillräckligt mycket att göra. Betygen stämplar och sorterar barn. De är ett dåligt mätverktyg, som blir ännu sämre av friskolornas betygsinflation och frikostiga rättning av nationella prov.

Friskolor kan marknadsföra sig med budskap som: ”Titta här. Hos oss får du inte bara betyg, de blir dessutom höga.” Risken är stor att det försämrar likvärdigheten och ökar segregationen mellan skolor när vissa inför och andra avstår från betyg i årskurs 4.

Det är illa nog att internationella riskkapitalbolag och vinstintresset får härja fritt i den skattefinansierade svenska skolan. Att stämpla ett betyg i pannan redan på tioåringar gör det ännu sämre. Det blir ett F, ett underkänt betyg, för den här betygsreformen. Det liknar mest meningslös och kontraproduktiv symbolpolitik.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.