Ge barnen mer stöd efter pandemin

Ledare
PUBLICERAD:
Alltför många barn far i det tysta illa under pandemin. Bris årsrapport är skakande läsning.
Foto: Hossein Salmanzadeh/TT
Bris årsrapport för 2020 är skakande läsning. Antalet samtal från barn om ångest, oro, familjekonflikter och övergrepp har ökat dramatiskt under pandemin. Varningen om att det kan leda till en förlorad generation måste tas på största allvar.

Aldrig någonsin har telefonerna hos Bris ringt så ofta som under 2020. Organisationen har haft över 31 000 kontakter med oroliga barn som behöver prata om sina problem. Antagligen har betydligt många fler barn mått dåligt, men de har inte sökt hjälp.

Bris årsrapport är ändå ett tydligt bevis på att barn mår dåligt under pandemin. Samtalen om ångest har ökat med 61 procent. Samtalen om familjekonflikter har växt med 43 procent och de om fysiskt våld med 28 procent.

Läget hade antagligen varit ännu värre om även grundskolorna hade stängt ner våren 2020 när gymnasieskolorna gick över till distansundervisning. Riskerna för barnen vid en total nedstängning fanns med när Folkhälsomyndigheten gav sina rekommendationer och regeringen tog sina beslut att inte stänga skolorna helt.

Men de restriktioner som har införts har lett till färre skyddsfaktorer i barnens liv. De har inte tillgång till lika många trygga sociala sammanhang utanför hemmet. Om hemmet är otryggt påverkar det hur barnen och tonåringarna mår, särskilt som de måste tillbringa mer tid där.

”Min mamma är rädd för att hon ska få corona. Hon vill inte att jag ska lämna lägenheten alls. När jag inte lyssnade på henne slog hon mig och drog mig i håret”, vittnar en flicka i Brisrapporten.

De kan inte längre lika enkelt prata med en förstående lärare, en skolsköterska eller sina kompisar. Skolan är inte längre en fristad, där de kan komma bort från ett stökigt hem och få lugn och ro. Kanske också dagens enda lagade mål mat.

Särskilt utsatta är de som redan hade det svårt innan pandemin bröt ut. Barn och tonåringar som led av psykiska besvär har inte fått det lättare. De hundratusentals barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, missbruksproblem eller är våldsamma har fått det ännu värre.

”Alltså min mamma och pappa bråkar hela tiden och jag tycker inte det är kul. De skriker på varandra. Jag blir rädd och jätteledsen. Jag är rädd att de ska slåss och göra varandra illa som de gjort förut”, säger ett barn som ringt till Bris.

– Tar vi inte tag i det riskerar vi att förlora en hel generation, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson om den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar.
Foto: Anders Wiklund/TT

Ohälsan, ångesten och oron som barnen har upplevt riskerar att bita sig fast. Dålig psykisk hälsa och ett knäckt självförtroende kan påverka hela deras liv. Det får stora konsekvenser både personligt för dem som drabbas och för samhället i stort.

– Pandemin riskerar att lämna en hel generation av traumatiserade barn och ungdomar efter sig, varnar Johan Carlson, generaldirektör på Folkhälsomyndigheten i en TT-intervju.

Det får inte gå så illa. Bris skickar med några goda råd i sin årsrapport. Alla nivåer måste ta höjd för ett ökat vård- och stödbehov till barn och unga de närmaste åren, menar organisationen.

Staten bör skjuta till mer pengar, sjukvården bör rusta barn- och ungdomspsykiatrin som redan före pandemin hade långa köer. Kommunerna bör förstärka skolhälsovården och satsa mer på förebyggande föräldraskapsstöd.

Johan Carlson har redan insett det och säger att unga måste se att vi är på väg ut ur detta och att samhället satsar på dem. Hoppas politikerna är lika insiktsfulla när pandemin väl är över.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.