Är det eviga kriget här?

Ledare
PUBLICERAD:
I lördags i Afghanistans huvudstad Kabul. Tre bomber dödade minst fem personer i det senaste, men inte sista terrorattentatet i staden.
Foto: Rahmat Gul
Danske författaren Carsten Jensen har skrivit en läsvärd bok om mänsklig ondska, terror och krig. Titeln är Bjälken i mitt öga (Bonniers) och Jensen är skarpt kritik till de danska regeringar som dragit in landet i mer eller mindre meningslösa krig sedan millennieskiftet.

I höst har det gått 20 år sedan terrorattentaten i USA 11 september, som fick president George W Bush att starta kriget mot terrorismen. Attacken på Afghanistan skulle ”röka ut al-Qaida ur deras hålor”.

Irakier demonstrerar i Bagdad 2004 för att få USA att lämna landet.
Foto: JUAN MANUEL FERRERO

Utan kunskap om landet och utan en tydlig strategi var det dömt att misslyckas. Det har blivit ett kostsamt fiasko. Våldet styr fortfarande i det hårt krigsdrabbade landet, där talibanerna har ett starkt fäste.

Terrorn har fått andra ansikten än Usama bin Ladin, men håller fortfarande världen i skräck. Det tog tio år att hitta bin Ladin i hans gömställe i Pakistan. Han sköts till döds av amerikanska stormtrupper och hans kropp dumpades i en liksäck i Indiska Oceanen.

Varför gjorde inte USA som de segrande länderna i andra världskriget gjorde med de nazistiska krigsförbrytarna i Nürnberg? Ställde dem inför en öppen domstol och slogs för demokratin i en rättssal, frågar Carsten Jensen. Kanske för att anarki råder i den krigiska rättsordningen, som inte längre alltid följer internationell rätt.

Vapeninspektören Hans Blix hittade inga massförstörelsevapen i Irak och avrådde från invasionen.
Foto: Mats Andersson/ TT

Invasionen av Irak 2003 var olaglig och byggd på lögner. Saddam Hussein hade inga massförstörelsevapen. USA och deras allierade gjorde sig av med en brutal diktator, men skapade ett kaos i Mellanöstern som bäddade för fler krig och mer död. USA satsade 26 miljarder dollar under tio år för att bygga upp och träna den irakiska armén.

Ändå föll den ihop som ett korthus när Islamiska staten tog över Mosul 2014. Det krävdes tre nya år av massiv bombning och hårda markstrider från koalitionen för att köra ut IS. De var besegrade militärt, men det har inte skrivits under någon kapitulation eller något fredsfördrag.

Det moderna kriget drivs med köpta legosoldater och privata företag som sköter krigets logistik. De senare tjänar pengar på eländet och har fler anställda än militären. Outsourcing och privatisering gäller även för affärsområdet krig. USA:s president och tidigare general Dwight D Eisenhower varnade redan i sitt avskedstal 1961 för det militärindustriella komplexet, som nu är ännu starkare.

Dagens krig förs inte mellan länder. De flesta är inbördeskrig, där stormakterna slåss via ombud. Jemen, Syrien, Sydsudan, Somalia, Afghanistan och Myanmar är våldsamma oroshärdar. I bakgrunden drar USA, Ryssland, Kina, Saudiarabien och Iran i trådarna.

Krigen förs också på distans. Raketer från drönare kan avfyras på tusen mils avstånd. Den som dödar blir inte synlig, inte heller de civila offren. Att krig dödar efter att soldaterna har lämnat slagfältet är obestridligt. Under Vietnamkriget dog 58 000 unga soldater i USA:s armé. Mellan åren 2000 och 2015 tog 100 000 amerikanska veteraner sina egna liv, nedbrutna av våldet.

Carsten Jensen har skrivit en viktig bok om ondska, terror och krig.
Foto: Ruud, Vidar

Vi står inför en ”varaktig oordning”, skriver Jensen, men allt är inte nattsvart. Det behöver inte vara auktoritära regimer och meningslösa evighetskrig som är framtiden. Det kan vara proteströrelserna som kräver mer demokrati och den snabbt växande unga klimatrörelsen som vinner till slut, skriver han.

Fredsforskningsinstitutet Sipri konstaterar i sin årsbok 2020 att världens samlade militärutgifter stadigt ökar. 2019 spenderades 1 917 miljarder dollar på militären. Det borde talas mer om global nedrustning och att bryta dödsspiralen. Tänk om pengar som satsades på vapen i stället investerades i att klara klimathotet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.