Ett parti som alla andra?

Ledare
PUBLICERAD:
Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är upprörd över talesättet ”Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris”, men han borde vara mer upprörd över hur hans lokala företrädare och supportrar uppträder.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Debattinlägg och krönikor brukar ha en kort halveringstid. Efter några dagar är de för det mesta bortglömda och arkiverade. Men försvarsminister Peter Hultqvists krönika i Dala-Demokraten är fortfarande het tre veckor efter publiceringen.

Det var en förbaskat bra krönika. Under rubriken ”Högerextremismen går inte att tämja” skrev Hultqvist om Sverigedemokraternas krigiska retorik. Partiledningen talar om ”seger eller död”, om att ”välja sida och förbereda er för strid” och om att de är en ”liten skara patrioter” i en ”existentiell kamp”.

Retoriken påminner starkt om Trumps uppviglande språkbruk som ledde till den dödliga stormningen av Kapitolium och det pågående riksrättsåtalet mot honom. Trumps anhängare planerade att döda vicepresident Mike Pence, demokraternas talman Nancy Pelosi och alla andra som ”stulit” Trumps ”solklara seger”. De var ytterst nära att lyckas.

Sverigedemokraterna har en lika obehaglig undervegetation, som göds av ledningens retorik och som sprider sig som en svårutrotad parkslide. ”Orden äter sig in i människors rädslor, känslor och attityder”, skrev Hultqvist. Så är det. Ord är viktiga, de avgör vem som får makten.

Hultqvist varnade moderater och kristdemokrater för att de inte kan tämja högerextremisterna, även om de försökt lägga på fernissa och kompletterat kostymen med väst. Han använde talesättet ”Hur mycket man än sminkar en gris så är det en gris”, vilket fick Jimmie Åkesson att bli sjövild och tolkade det som om Hultqvist kallade alla sverigedemokrater för grisar. Det har resulterat i en JO-anmälan och en eldfängd debatt i SVT Aktuellt i veckan mellan de två.

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) skrev en förbaskat bra krönika på Dala-Demokratens ledarsida.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Men Hultqvist kallade inte alla sverigedemokrater för grisar. Han kritiserar inte de väljare som röstar på SD utan den partiledning som inte på allvar tar itu med rasismen som frodas i partiet.

Det kommer ständigt avslöjanden om hur lokala företrädare gått över gränsen. De hoppas att politiska motståndare ska dö i ett terrordåd eller önskar livet ur ensamkommande. Invandrare kallas för parasiter och våldtäktsoffer hånas. De låter som ett eko av Trump. Först när de avslöjas tar partiledningen avstånd och uteslutningsprocesser inleds.

För att inte tala om hur partiets supportrar i träsket på nätet uppträder. Senaste, men tyvärr inte sista, exemplet är hatet mot kulturminister Amanda Lind (MP). Exponerat helt öppet på SD:s egen officiella Youtubekanal med 50 000 följare.

Hatet mot Amanda Lind exponerat på SD:s officiella Youtubekanal.

Amanda Lind har själv publicerat kommentarerna på Facebook. En skriver: ”Undrar om repet hon snart får runt halsen kommer göras på kråkboet? Måste ju spara miljön”.

En annan kommentar lyder: ”Skatboet schwamlar så klockorna kan stanna... kan ingen djävel sätta stopp för denna så kallade ”kvinna”... stavade fel... missfoster/räpa/palltacka/amöba... kan vi ge den som tog Anna Lind frigång ... eller permission en helg... måntro??? Jag tror Sverige skulle må bättre!!”.

Dessa direkta uppmaningar att döda en svensk minister ligger kvar i flera veckor på riksdagspartiets Youtubekanal. Vad säger det om dem som parti? undrar kulturministern. Ett parti som alla andra? Nej, verkligen inte.

Det dröjde flera veckor innan kommentarerna togs bort. Först då betraktas de som oacceptabla, men då är hatet och mordtankarna redan spridda. Fröet är sått och vad det kan leda till såg vi i Washington för drygt en månad sedan.

Hatet får inte relativeras eller osynliggöras, menar Amanda Lind. Det är bra att hon berättar och det ska alla som utsätts för det göra. Problemet är att många inte orkar och vågar. Så illa är det faktiskt.

Högerextremismen är farlig och svår att tämja.Peter Hultqvists varning är högst befogad.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.