Jaga ut vinstzombien från skolan

Ledare
PUBLICERAD:
Åtta år efter konkursen spökar friskolekoncernen John Bauer fortfarande.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Sista veckan på vårterminen 2013 gick friskolekoncernen John Bauer i konkurs. Samma dag lade Anders Hultin, bolagets vd, ut en bild på Facebook på en vinflaska för 779 kronor och texten: ”Because I’m worth it”. Han tyckte det fanns anledning att fira och att han var värd det.

Över en natt hade över 11 000 elever och 1 000 lärare blivit av med sin skola och arbetsplats. De hade ingenting att fira. Det hade inte heller de kommuner som hastigt och olustigt fick ta över ansvaret för elever i 36 nedlagda skolor. De berörda kommunerna fick två månader på sig att fixa plats för alla på en kommunal skola.

Ägarna till John Bauer hade före konkursen genom smart och avancerad planering sett till att bli rika. 2006 gjorde koncernen en vinst på över 100 miljoner kronor. När danska riskkapitalbolaget Axcel köpte koncernen för 675 miljoner kronor gjorde de sig också en rejäl slant. Hela bolagets värde var byggt av svenska skattepengar avsedda för att ge svenska barn och ungdomar värdefull kunskap och utbildning.

Snart åtta år efter konkursen lever John Bauer på ett obehagligt sätt vidare, trots att friskolekoncernen borde vara förpassad till historieböckerna som ett bevis på att det var ett stort misstag att släppa in vinstintresset i den svenska skolan. Men så är det inte.

Konkursboet spökar fortfarande och kräver nu ersättning från flera kommuner. De tycker att de fick en för låg skolpeng. I Malmö vill konkursboet ha 3,4 miljoner kronor i ersättning, trots att ägarna tidigare plockat ut flera miljoner i vinst. Malmö kommun vägrar och det är bra.

Friskolornas skolpeng är inte för låg utan för hög. De behöver inte ta det ansvar för alla skolpliktiga elever som kommunerna enligt lag måste göra. Friskolorna ska inte ha några pengar för ett ansvar de inte har.

Utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S) från Årjäng skriver i en debattartikel i Dagens Samhälle att John Bauer går runt som en zombie i Skolsverige, som till skillnad från de levande döda i skräckfilmerna är ute efter mer skattemedel. Det är en bra beskrivning. Det är hög tid att jaga bort både zombien och vinstintresset från den svenska skolan.

Aktiebolagen inom skolan har inte som primärt mål att ge eleverna så bra undervisning som möjligt. Nej, de ska enligt aktiebolagslagen sträva efter största möjliga avkastning på insatt kapital och det betyder nästan med automatik lägre lärartäthet, färre utbildade lärare och en önskan om att locka till sig ”lättutbildade” elever som inte kräver lika stora insatser.

Det har slagit sönder enhetsskolan, som på 1980-talet jämnade ut skillnaderna i förutsättningar mellan olika elever. Valfrihet och konkurrens har inte gett en bättre eller mer effektiv skola. I stället har segregationen och skillnaderna ökat. Skolan sviker sitt viktiga kompensatoriska uppdrag.

Hårdast drabbas barn med lågutbildade föräldrar. Föräldrarna har svårt att orientera sig på en skolmarknad och hitta ”rätt” skola. Föräldrar från arbetarklassen har ofta även problem att hemma kompensera för brister i en undermålig skola.

Ord som ”lönsamhet” och ”avkastning” har genom friskolereformen och det fria vinstuttaget nästlat sig in i det svenska skolsystemet. Återuppbyggandet av en jämlik och likvärdig skola bör därför börja med ett förbud mot vinstutdelning. Riskkapitalbolag och zombier ska inte fritt få härja runt i den svenska skolan.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.