Foo Fighters trygga arenarock blixtrar även till

Skivor
PUBLICERAD:
Foo Fighters.
Foto: Pressbild
”’Medicine at Midnight’ är en hoppfull viskning och en strävsam biljett mot en framtid där arenaspelningar blir en verklighet igen.”
Rock

Foo Fighters

Foo Fighters

Medicine After Midnight

(Sony)

Betyg: 3

Med facit i hand, när det förmodligen största bandet i genren släpper nytt, hur mår egentligen rocken i år? Jo tack, helt ålrajt, alla är nöjda och glada, ungarna är på väg att flytta ut, villalån men pengar på banken. Foo Fighters är på topphumör, det är bara så svårt att tänka sig att rocken nyligen sågs som farlig. Men det var långt före min generation placerade The Hellacopters i "På spåret".

Fast låt oss byta vinkel, mitt i pliktmässigt partysväng och ”kiss the sky”-hookar, visst omsvärmas Dave Grohl av sällsynt oförutsägbarhet? Det berömda benbrottet på Ullevi 2015, var det inte det som ledde till det yttersta världsgenombrottet? Ett underbart narrativ. Att han jobbat upp sig till megastatus med både Nirvana och Foo Fighters är ett annat utropstecken. Då ska vi inte tala om alla lustiga typer som plockats upp på scen på nätterna samt allehanda andra upptåg och projekt.

Över tjugofem år efter debuten, när det nu är dags för tionde studioalbumet ”Medicine at Midnight” handlar Foo Fighters till största del om the show must go on och it’s only rock'n'roll but I like it, men på den korta låtlistan finns det spår som blixtrar till. Jag tänker framför allt på den halvakustiska ”Waiting on a War”, som osar av Nirvana Unplugged och Foo Fighters tidiga album, en låt som är väldigt klädsam för en frontfigur med Grohls persona. Om att inte vilja armbåga sig fram till förstaplatsen utan istället främst sprida kärlek, och om att det måste finnas mer i livet än att förvänta sig en katastrof. Sa jag akustisk förresten? Öset kommer mot slutet, tro mig.

Den andra låten som lämnar den upptrampade stigen, ”Chasing Birds”, är en annan favorit, med en utsirad melodi flankerad av ah ah ah-körer och Phil Spector-sug.

Så för att summera tillståndet, Foo Fighters är som alltid trevliga och roliga, men de nya låtarna lite platta och tråkiga. Men gärna för mig, då ”Medicine at Midnight” är en hoppfull viskning och en strävsam biljett mot en framtid där arenaspelningar blir en verklighet igen.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.