Säregen känsla av klubb och drama med Rhye

Musik
PUBLICERAD:
Mike Milosh.
Foto: Pressbild
“Det som inte går att förklara är den känsla av här och nu som går genom de flesta av spåren.”
R&B

Rhye

Home
(Caroline)
Betyg: 4

Aha, en ny, ung Sade, tänker jag när kanadensaren Rhye (Mike Milosh) börjar sjunga med sin ljusa röst – trött, lite modernt blasé och inte alltid intresserad av att röra på läpparna så att man hör vad han har på hjärtat.

Möjligen känner han att strofer som ”Beautiful woman ohh babe/ spend some time with me/ hm, hm” knappast kommer att resultera i några priser som årets textförfattare och här finns även del andra faktorer som gör att den första genomlyssningen känns tämligen ointressant.

Men så händer något när Rhye i en intervju berättar om den sociala distansering som varit en nära nog avgörande faktor för albumets tillkomst.

Anders Tegnell skulle jubla över den ”splendid isolation” som vägledde tillkomsten av videon till låten ”Beautiful” – inspelad utomhus på en enslig plats utanför Los Angeles, med Rhye själv som fotograf och ett antal solodansare som aldrig kom i närheten av varandra.

Det är här den säregna känslan av klubb och drama försiktigt visar sig. Rhye berättar att stråkarna är inspirerade av Rimsky Korsakov och trummorna av disco. I övrigt är instrumenteringen sparsam, men känns trots det mer än nog – med en påtaglig puls även när sångerna står nästan helt stilla.

Det som inte går att förklara är den känsla av här och nu som går genom de flesta av spåren. På väg mot undergången rör vi oss med loja danssteg bort från allt det obegripliga, i riktning mot sfärernas musik.

Komplicerat? Nej, receptet är enkelt, hävdar Rhye: ”I’m getting to you through the love songs”. Svart regn, ljuv hämnd, hjärtan som blöder – vem hade kunnat ana att detta album med sin oemotståndliga melankoli och närmast mässliknande avslut – med gästspel av Danmarks flickkör – skulle växa sig så starkt.

När albumets texter kommer i tryckt form får vi se om detta blir en fullpoängare eller om invändningarna kommer att hopa sig. I nuläget känns "Home" i alla fall som ett överraskande fullgånget album.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.