Hoppa till huvudinnehållet

Klimatet i skuggan av pandemin

Publicerad:
Reporter Jonas Brefält
Jonas Brefält
jonas.brefalt@vf.se
Data från EU:s klimattjänst Copernicus visar att 2020 var det varmaste året som uppmätts i Europa. Medeltemperaturen låg 1,6 grader över referensperioden 1981-2010 och 0,4 grader över tidigare rekordåret 2019.
Data från EU:s klimattjänst Copernicus visar att 2020 var det varmaste året som uppmätts i Europa. Medeltemperaturen låg 1,6 grader över referensperioden 1981-2010 och 0,4 grader över tidigare rekordåret 2019. Foto: Johan Nilsson/TT

Stängda gränser, karantän och kraftigt minskat resande under coronapandemin verkar ha påverkat utsläppen av växthusgaser positivt. Samtidigt slogs nya värmerekord när det gäller medeltemperatur.

– Nästan en halv grad högre är jättejättemycket, säger Helén Williams.

När VF för snart ett år sedan träffade henne och kollegan Fredrik Wikström, båda docenter i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet, för att prata om klimatförändringar och vägen mot ett hållbart samhälle konstaterade de att omställningen går sakta.

Läs också

Strax därefter bröt coronapandemin ut på allvar, med stängda samhällen och kraftigt minskat resande som följd. Enligt Naturvårdsverket pekar flera studier på att det kan ha gett positiva följder för klimatet med minskade koldioxidutsläpp på mellan fyra och åtta procent under 2020.

Men samtidigt rapporterade SMHI nyligen att 2020 blev det varmaste året som hittills uppmätts i Europa, enligt EU:s jordobservationsprogram Copernicus. Samma sammanställning visar att 2020 globalt sett var lika varmt som 2016 och att de sex senaste åren är de varmaste som uppmätts.

– Inte nog med att 2020 var varmast. På Europabasis var det 0,4 grader över det varmaste året och i Sverige pratar man om att det kanske var 0,5 grader över, enligt preliminära siffror från SMHI i december. Att skillnaden är så stor är anmärkningsvärt. Medeltemperaturer brukar öka med sådär 0,1 grader, så nästan en halv grad högre är jättejättemycket som medelvärde, säger Helén Williams.

Helén Williams och Fredrik Wikström är docenter i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. De forskar bland annat om förpackningar, återvinning och matsvinn. Här syns de på bild i samband med att VF träffade dem i början av förra året för att prata om klimatförändringarna.
Helén Williams och Fredrik Wikström är docenter i miljö- och energisystem vid Karlstads universitet. De forskar bland annat om förpackningar, återvinning och matsvinn. Här syns de på bild i samband med att VF träffade dem i början av förra året för att prata om klimatförändringarna. Foto: Håkan Strandman

– Temperaturen kommer att fortsätta öka, även om utsläppen minskar. Det är sådan fördröjning i systemen. Det här var ju första gången på hundra år som vi minskat utsläppen. Och det är bra. Men det är helt absurt höga nivåer fortfarande. Vi skulle behöva minska utsläppen så här mycket varje år nu i 20 år framåt för att börja nå en nivå där temperaturen inte fortsätter öka, säger Fredrik Wikström.

Han konstaterar att klimatförändringarna försvunnit ur fokus under pandemin. Men att det samtidigt hänt en del bakom kulisserna. Som att Kina i höstas lovade att vara klimatneutralt till 2060.

– Och många länder har sagt att de ska halvera utsläppen. Så målsättningarna har ökat dramatiskt i ord i alla fall. Men sedan har de inte följts upp alls lika mycket med politiska åtgärder. Där är det tyvärr väldigt segt. Det politiska ledarskapet, insikten att vi alla måste bidra, saknas helt.

– Men det som händer, som är positivt, är på finans- och kapitalsidan. Där börjar man vädra risker. Investeringar håller på att flytta bort från fossil energi.

I somras gav Mark- och miljööverdomstolen klartecken för Preem att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil. Något som möttes av starka protester. Men i höstas drog Preem tillbaka ansökan och meddelade att man i stället ska satsa på förnybara bränslen.
I somras gav Mark- och miljööverdomstolen klartecken för Preem att bygga ut oljeraffinaderiet i Lysekil. Något som möttes av starka protester. Men i höstas drog Preem tillbaka ansökan och meddelade att man i stället ska satsa på förnybara bränslen. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Ett relativt färskt, svenskt exempel är att Preem i höstas backade från planerna på en utbyggnad av oljeraffinaderiet i Lysekil.

– Där blev det dels en tydlig opinion som väckte frågan om det är vettigt att vi investerar i fossil energi, dels hänvisade Preem till marknadsmässiga skäl. Så det händer lite på området trots allt, säger Helén Williams, som påminner om rapporterna från FN:s klimatpanel IPCC som säger att utsläppen av växthusgaser behöver halveras till 2030.

– Då behövs strukturförändringar på alla nivåer. Hade utbyggnaden av Preem blivit av så hade Sverige ökat sina utsläpp så mycket att det hade varit svårt att hämta hem.

Fredrik Wikström berättar att användingen av kolkraft minskar i princip hela världen förutom i Kina. Här en bild från det stora kolkraftverket i koldistriktet Datong norr om Peking för några år sedan.
Fredrik Wikström berättar att användingen av kolkraft minskar i princip hela världen förutom i Kina. Här en bild från det stora kolkraftverket i koldistriktet Datong norr om Peking för några år sedan. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Även när det gäller annan fossil energi sker förändringar.

– Kolkraften minskar i hela världen i princip, förutom i Kina. Till och med med Trumps politik så har kolkraften minskat dramatiskt i USA. Men många i näringslivet har nog underskattat den här förändringstakten. Jag kan vara lite orolig för att många svenska företag inte riktigt hängt med. Jag tro att vi kan se ett antal Nokia vartefter, säger Fredrik Wikström med hänvisning till den finska mobiltelefontillverkaren som var världsledande, men senare dukade under i konkurrensen och köptes av Microsoft.

Helén Williams återkommer till att det behövs strukturförändringar både när det gäller privata och offentliga investeringar.

– Sedan har vi det individuella. Till exempel att vi som kan tar cykeln oftare eller att vi åker tillsammans. Och hur vi äter. Många blir lite upprörda när man pratar om det här med kött. Men det är ändå entydigt i de senaste årens rapporter att mängden kött och mejerivaror måste minska. Sedan vi blev medlemmar i EU på 90-talet har den konsumtionen ökat väldigt. Så när vi pratar om att minska konsumtionen handlar det om att vi ska tillbaka till 1990 års nivåer. Det borde inte vara jättesvårt.

Konsumtionen av kött har stadigt ökat sedan Sverige blev medlem i EU, men behöver minskas igen till 1990 års nivåer, säger Helén Williams.
Konsumtionen av kött har stadigt ökat sedan Sverige blev medlem i EU, men behöver minskas igen till 1990 års nivåer, säger Helén Williams. Foto: Cornelius Poppe/NTB scanpix/TT

Fredrik Wikström tycker sig ändå se en allmänt ökad krisinsikt, trots att klimatet hamnat lite i skymundan bakom pandemin.

– Det är få numer som tycker att vi inte behöver minska utsläppen. Så opinionsmässigt har det hänt mycket. Även om det inte omsatts i så mycket handling. Och en observation är att bland de yngre är det en oerhörd stor frustration över att det inte går fortare. Det kommer att sätta mer och mer avtryck de närmsta åren. Hur man röstar, vilka arbetsgivare man väljer, vad man konsumerar. Vi gör kollar bland studenterna när de börjar på universitetet. Och det har hänt enormt mycket på bara fem år. Nu är hälften vegetarianer, till exempel.

– Vad de unga väljer kommer att ändras radikalt mycket, mer än vad folk inser. Även unga republikaner i USA är för tuffa klimatåtgärder, medan äldre republikaner är de som är mest emot. Så vi har enorma generationsspänningar.

Klimatförändringarna kommer förutom ökande temperaturer leda till mer nederbörd. Här symboliserat av en bild från Arvika i december. Västra Värmland har de senaste 30 åren hört till de nästa blötaste delarna av Sverige enligt SMHI.
Klimatförändringarna kommer förutom ökande temperaturer leda till mer nederbörd. Här symboliserat av en bild från Arvika i december. Västra Värmland har de senaste 30 åren hört till de nästa blötaste delarna av Sverige enligt SMHI. Foto: Peter Bäcker

– Även om klimatkrisen fått stå åt sidan lite för den akuta krisen där vi dör i dag, så dör människor av klimatförändringarna årligen redan nu och de kommer att bli fler. Så klimatkrisen kommer vi fortsatt behöva jobba med i ökad takt när vi kan släppa fokuset lite på pandemin, säger Helén Williams.

– Och trots allt det negativa och jobbiga vi upplevt under 2020 så finns en positiv sak man ändå kan ta med sig. Och det är att när världen insåg att pandemin är allvarlig, att väldigt många människor riskerar att dö om vi inte agerar, så var väldigt många länder beredda att göra det som behövdes.

Åtgärder som varit otänkbara tidigare vidtogs.

– Det är ändå något slags positivt lärande. När sedan världen inser att klimatkrisen är allvarligare, att väldigt många människor och ekosystem kommer att duka under, när det sätter sig hos individer och man förstår vad vi riskerar, så kanske det blir riktig fart i klimatarbetet också.

Artikeltaggar

Fredrik WikströmHelén WilliamsKarlstads universitetKlimatMiljöVärmlands län

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.