Debatt: Stoppa avskogningen och rädda regnskogen

Debatt
PUBLICERAD:
Regnskogen ger oss mat, mediciner och rent vatten.
Foto: OLIVIER ASSELIN
Julen är över och många av oss reste in i regnskogens gröna glitter i Djungelboken på julafton under Walt Disney-timmen på teve och såg den klassiska scenen, där Mowgli upptäcker djungelns mångfald och dansar med Baloo. Men denna fantastiska regnskog är hotad och kan vara borta innan detta sekels slut.

Regnskogen är en unik plats på vår planet och runt hälften av alla landlevande arter lever faktiskt i regnskogsområden – tänk bara! Hälften av alla sorters livsformer finns här. Det går knappt att ta in eller förstå.

Däggdjur, insekter, fåglar och kräldjur, ja allt finns här! För att inte tala om en oerhörd variation av träd och växter. Mångfalden är här så stor att den spelar en avgörande roll för hela jordens biologiska mångfald. Den är en bas för de ekosystem som vi människor såväl som alla andra levande väsen lever av och bor i. Urfolken som lever i regnskogen har en självklar rätt och dessutom en viktig roll att förvalta skogarna och ekosystemen. Stabila och fungerande ekosystem är något ingen levande varelse på vår planet vill eller kan vara utan.

Men tiden för regnskogen håller på att rinna ut.

Idag kvarstår endast hälften av den regnskog som fanns för 100 år sedan. För ett sekel sedan täckte regnskogen 14 procent av jordens landyta. Nu täcker den endast 7 procent. Resten har blivit avskogat och omgjort till plantager, odlingar, betesmarker, vägar, gruvor och annat som vi människor har ansett oss behöva marken till. Visst har detta många gånger gett oss en ökad välfärd, men frågan är hur länge det håller? Vågar vi ta bort mer av dessa skogar och riskera kollapser av ekosystemen och vårt gemensamma klimat?

Vi tror inte det.

Regnskogen ger oss mat, mediciner och rent vatten. Den är också en nyckel för att bromsa klimatförändringarna och ger försörjning för hundratals miljoner människor. Tropiska skogar ger oss skydd mot zoonoser, alltså sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, som covid-19, zika, hiv/aids, sars och ebola. De kan leda till utbrott och i värsta fall pandemier. Alla härstammar de från djur och har koppling till just avskogning, men också till handeln med vilda djur och ett intensifierat jordbruk. När vildmarksområden minskar i storlek och städer breder ut leder det till tätare kontakt mellan vilda djur, tamdjur och människor, vilket ökar risken för smittspridning.

Den pågående coronapandemin är ett resultat av att vi inte är i balans med naturen.

Positivt är att det fortfarande finns mycket kvar att vara rädd om. Hälften av vår planets regnskog finns ju ändå kvar. Men vi har helt enkelt inte längre råd att förlora ytterligare skogsområden. Vi och alla andra livsformer behöver dessa regnskogar och ekosystem för att kunna fortsätta att leva.

Därför måste politiker fatta beslut om bättre och starkare skydd av regnskogen, och vi behöver även återställa degraderad regnskog. Vi måste bedriva ett mer hållbart skogs- och jordbruk och företag måste säkerställa att deras verksamhet inte bidrar till avskogning. Vi behöver konsumera klokare och när vi köper kaffe, bananer och kakao och andra varor som kommer från regnskogsområden, bör vi endast köpa certifierade varor.

Vi behöver en starkare lagstiftning i EU som stoppar importen av produkter som bidrar till avskogning. Det är tydligt att många tycker som vi. Över 1,1 miljon svenskar och andra européer har under hösten skrivit under en namninsamling för att få EU att besluta om att inrätta en lag som kan åstadkomma detta.

Jobbar vi hårt för att skydda och återställa världens förstörda regnskogar har vi en chans att vända den negativa trenden för biologisk mångfald, bromsa klimatkrisen och bekämpa fattigdom. Skyddar vi regnskogen skyddar vi inte bara dess invånare som Baloo, Bagheera, Shere Khan, King Louie, Kaa, Hathi och andra djungelbjörnar, pytonormar, orangutanger, tigrar och jaguarer – utan också oss själva.

Olle Forshed, regnskogsexpert, WWF

Peter Westman, biträdande generalsekreterare, WWF

Anders Lundin, underhållare

Åsa Fahlman, docent i viltmedicin, SLU Centrum för biologisk mångfald

Johanna Stål, chefredaktör Camino

Magnus Carlson

Barbro ”Babben” Larsson, programledare

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.