Välfärdsstaten vittrar sönder

Ledare
PUBLICERAD:
Julhjälp. Stadsmissionen räddar julen för dem som kommit i kläm. Mariama kollar genom julklappar för att välja ut några till sina barn.
Foto: Amir Nabizadeh/TT
Nyliberaler och ungdomsförbundare på högerkanten vill gärna att den gemensamma välfärdsstaten avskaffas. De har inte nått dit, men den nordiska välfärdsmodellen håller på att vittra sönder i vårt land. Det är en olycklig och farlig utveckling.

Moderatledaren Ulf Kristersson skrev som Muf-ordförande i Svensk Tidskrift 1990 om synen på trygghetssystem och gemensamma åtaganden: ”Målet är att den kollektiva välfärdspolitiken i alla dess former och skepnader måste göra andra förlegade socialistiska system sällskap på historiens skräphög.”

Det kan avfärdas som ungdomligt oförstånd, men motviljan mot stabila socialförsäkringssystem som garanterar en ekonomisk trygghet vid sjukdom eller arbetslöshet finns kvar i moderpartiet.

Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson (M), twittrade i förra veckan: ”Det måste alltså införas ett bidragstak, så att det gör skillnad om man ställer klockan och släpar sig till jobbet på morgonen. Får man lika mycket betalt om man stannar hemma blir det svårt med drivkrafterna.”

Högern vill fortfarande stämpla sjuka och arbetslösa som mestadels lata och arbetsskygga. De tror att ”ekonomiska drivkrafter”, det vill säga fattigdom, gör dem friska och raska, när det i stället gör att de hänvisas till socialkontoren eller till hjälporganisationer.

Det märks inte minst nu i juletid, där privat givmildhet är enda chansen för många att få lite julmat och några julklappar.

Daniel Barr, generaldirektör på Pensionsmyndigheten, varnar för att Sverige inte längre är en välfärdsstat.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Sverige är ett av världens rikaste länder, men klyftorna ökar snabbt och allt fler får inte ta del av välfärden. En förklaring till det är att vi stegvis under årtionden rört oss bort från den nordiska välfärdsmodellen, skriver Daniel Barr, generaldirektör för Pensionsmyndigheten, och Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, på DN Debatt.

Joakim Palme, professor i statskunskap vid Uppsala universitet, skriver på DN Debatt om ett söndervittrande välfärdssystem.
Foto: Fredrik Persson/TT

När socialförsäkringssystemen konstruerades omfattades i stort sett samtliga personers hela inkomst. Inte många gick över taken i försäkringen utan fick ut en procentuell andel av sin lön. I dag är situationen helt annorlunda. Taken har höjts efter prisindex, samtidigt som lönerna har stigit betydligt mer.

Det har öppnat för en stor tjänstepensionsmarknad dit mer än var tredje pensionskrona går. Det betyder att fyra av tio i dag har inkomster som gör att de inte omfattas av den statliga sjukförsäkringen. Ännu värre är det med arbetslöshetsersättningen där nästan sex av tio inte omfattas fullt ut av försäkringen.

Det har lett att fler väljer att ta privata försäkringar för att vara garanterade en rimlig ersättningsnivå om de blir sjuka eller arbetslösa. Eller också har facket erbjudit kollektiva avtal när staten abdikerat. Det hjälper inte dem med en svag ställning på arbetsmarknaden.

Det i sin tur urholkar förtroendet för hela systemet och på sikt också viljan att betala skatt.

Nyliberalerna kan få se sin dröm om ett avskaffat välfärdssamhälle gå i uppfyllelse om inget görs. Revorna i välfärdsväven måste sys ihop så att alla får det skydd och den trygghet de behöver och har rätt till. Det är hög tid att göra det nu.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.