Sveriges vassaste skolpolitiker

Ledare
PUBLICERAD:
Gunilla Svantorp (S), utbildningsutskottets ordförande, är i dag Sveriges vassaste skolpolitiker.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Utbildningsminister Anna Ekström (S) får ursäkta, men Sveriges vassaste skolpolitiker i dag är riksdagsledamoten Gunilla Svantorp (S) från Årjäng. Utbildningsutskottets ordförande säger att hennes anförande under årets sista riksdagsvecka var det viktigaste hon sagt under sina tio år i kammaren. Det är bara att hålla med. Det var ett strålande tal.

Varför har vi en skola i vårt land? frågade hon. Några bärande tankar är att barn från olika bakgrunder ska mötas i skolan och att undvika tidig sortering på grund av sin familjebakgrund.

I dag fungerar det inte så, menade Svantorp. Ett systemfel hindrar att målen nås. Skolvalet sorterar barnen och vi har fått en orättvis resursfördelning som segregerar ännu mer. Skolbarnens resultat har blivit affärshemligheter.

Resursstarka hem kan välja bort andra barn, fortsatte hon. Själva syftet med att möta barn från andra bakgrunder, förstå olikheter och respektera andra människor har valts bort.

Konkurrens och tävlan har ersatt samverkan. Vi har släppt in ett marknadstänk i något som faktiskt inte är en riktig marknad. Det är ett helt sjukt system, konstaterade Svantorp. Det är bara att hålla med.

Pengar hamnar i aktieägarnas fickor och barnen som misslyckas går en oviss framtid till mötes. Svantorp uppmanade alla politiker att skärpa sig, mötas runt samma bord, vrida och vända på alla stenar och lyssna på de kloka förslag som kommit från Skolkommissionen och utredaren Björn Åstrand.

Tyvärr ser det mörkt ut. Liberalerna och Centerpartiet fortsätter försvara friskolekoncernernas fria vinstuttag. Nyamko Sabuni (L) vill ha ett förstatligande, men vill behålla gräddfilen för friskolorna. Det är en orimlig inställning. Ska skolan förstatligas måste det gälla alla skolor.

Centerpartiet, som såg till att friskolorna fick behålla sekretessen, ser bara fördelar med att friskolorna växer och vill inte begränsa vinstuttagen från den skattefinansierade skolpengen.

De accepterar därmed att skolan missar några viktiga mål om likvärdighet och att kompensera för olika förutsättningar. De fortsätter försvara ett sjukt system som hela samhället förlorar på.

De låter sig heller inte övertygas av en rapport framtagen av riksdagens utredningstjänst som bygger på statistik från Skolverket och SCB. Siffrorna visar att friskolorna har färre lärare per elev än de kommunala skolorna. I snitt 2,2 fler elever.

Lärare i friskolorna har dessutom lägre löner. För en gymnasielärare skiljer det 2 500 kronor i månaden. En skillnad som naturligtvis ökar friskolornas vinster.

Lägg därtill att lärare i friskolor har sämre utbildning. En del friskolekoncerner har till och med gjort det en affärsidé att anställa obehöriga lärare. Allt för att få ännu större vinstmarginal.

Men hur kommer det sig då att friskolornas elever klarar sig så bra, undrar friskolekramarna. En förklaring är att de strösslar med glädjebetyg.

Den viktigaste är dock att deras elever generellt sett kräver mindre resurser på grund av att de får mer stöd hemifrån av engagerade och mer välutbildade föräldrar. Just det som skolsystemet ska kompensera för och misslyckas grovt med.

Friskolorna utnyttjar det i stället för att öka vinstmarginalen och det är verkligen sjukt. Vad krävs för att Liberalerna och Centerpartiet ska inse det?

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.