• idag
    27 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    28 jan
    -4°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    29 jan
    -5°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    30 jan
    -7°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    31 jan
    -6°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

M. Ward - En hänförande helhetsupplevelse

Skivor
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
M. Ward.
Foto: Chris Pizzello
"Jag har saknat ett album med den här ljudbilden från M. Ward, ser gärna en repris med egenskrivna låtar härnäst."

Indie/Blues

M. Ward

Think of Spring
(Anti/Playground)

Efter att valhänt ha siktat mot en större publik under tiotalet tappade M. Ward först fotfästet och till sist skivkontraktet. Men förmodligen var det bara av godo, nu verkar han stormtrivas på Anti. Aprilsläppet ”Migration Stories” är ett sant mästerverk, och nu när året kippar efter andan kommer denna Billie Holiday-hyllning. ”Think of Spring” dekonstruerar och återskapar ”Lady in Satin”, Holidays sista album i livet från 1958, samt låten ”All the Way” som släpptes postumt.

”Think of Spring” känns som ett hjärteprojekt från sovrummet och man befinner sig verkligen som en fluga – trakterandes en gigantisk kondensatormikrofon – på väggen. Jag var inte helt övertygad av förhandssinglarna, men hänförs av helheten.

En upplevelse som såklart triggas av att inledande ”I Get Along Without You Very Well” är fantastisk. Den hade varit en tänkbar öppnare på vilket vanligt M. Ward-album som helst. Den varmt rökiga rösten är i fokus, söderns damm singlar i luften, allt är magiskt uppbackat av en närmickad akustisk gitarr och ett och annat försiktigt pålägg. Det kanske krävs en gitarrvirtuos av Wards kaliber för att våga spela så sparsmakat, varenda knarr och knäpp hörs. Förutom M. Wards torra tunga, hörs inte hörlurssladden slå emot gitarrkroppen i ”For Heaven’s Sake”?

Ännu en höjdpunkt kommer i slutet med en sylvass och skiftande ”I’m a Fool to Want You”, delvis skriven av Frank Sinatra. Ward lät en instrumental version av låten avsluta det strålande albumet ”Hold Time” från 2008. En nyinspelad version av detta parti inleder även här innan han låter sin mest melankoliskt frostnupna blueston färga rösten. Han lämnar trygghetszonen och blir liksom mer M. Ward än någonsin. Det är lika fint som när Monica Z sjöng ”Trubbel”.

Man kanske inte kommer återvända till den här releasen tid efter annan, men just nu är den en luftficka i tiden och en bra inspiration inför framtiden. Jag har saknat ett album med den här ljudbilden från M. Ward, ser gärna en repris med egenskrivna låtar härnäst.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.