Debatt: Låt Värmskogs skola vara kvar

Debatt
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
"Stängning av väl fungerande landsbygdsfriskolor vore allvarligt av många skäl, men det strider också mot målsättningen om en god landsbygdsutveckling."
Foto: JESSICA GOW / TT
I Värmskog finns en kraft hos ortsborna att göra det själv. Det har resulterat i allt från ett sporthallsbygge till fibernät, en servicepunkt där man på sikt ska kunna handla dygnet runt och en förskola och skola som bygden tagit över från kommunen.

Värmskog är på många sätt motsatsen till de mindre orter man kan se beskrivna i negativa ordalag. Utmaningarna är de samma, men här finns en stark tradition av att ta tag i saker gemensamt. Grunden är de kooperativa skolorna, som båda drivs via samma ekonomiska förening.

Värmskogs friskolas framtid hotas nu på grund av en föreslagen sänkning av friskoleelevernas skolpeng, berättade föräldrarna häromdagen. Anledningen är att den och andra landsbygdsfriskolor påstås vara överkompenserad.

Men Värmskogs friskola är inte överkompenserad för att Grums kommun medvetet skulle upprätthålla tomma platser i sina skolor, utifall att friskolan skulle gå i konkurs. Det är ju precis tvärtom! Grums kommun klarade inte att driva skolan i Värmskog längre och det var då bygden tog över ansvaret. Bygden har själv sedan utvecklat skolan med ny idrottshall och en ny förskola.

Har kommunen tomma skolplatser, beror det snarare på att för få elever söker sig till kommunens skolor. Att man som vårdnadshavare helt enkelt väljer andra alternativ som man anser vara bättre för barnet, antingen av pedagogiska skäl eller geografisk närhet.

Friskolor i glesbygd lever på grund av bygdens engagemang, inte någon överkompensation. Tvärtom har småskaliga friskolor på landsbygden sina egna kostnadsmässiga utmaningar. Kanske skulle dessa istället kompenseras så att fler landsbygdsskolor skulle kunna leva?

Värmskogs friskola ger Grums kommun stora mervärden. Men viktigast av allt är den för barn och föräldrar.

Föräldern Lisa Gärdt har skrivit följande om hur bygden får ekonomin att gå ihop: ”Varje år har vi fyra arbetsdagar på skolan/skolområdet där vi utför fastighetsskötsel både in- och utvändigt. Alla familjer närvarar som har barn på skolan samt frivilliga hjältar från bygden. Det kan vara allt från målning och tvättning av leksaker till byggnation av staket/uteplatser/förråd osv. Utöver det är en förälder från varje familj engagerad i olika grupper som vaktmästeri, barnaktivitet, marknadsföring, ekonomi och brandskydd som löpande varje vecka gör insatser. Allt det här för att hålla ner kostnaden och för att vi vill skapa en så bra miljö som möjligt för våra barn.”

Detta här är vad friskoledebatten borde belysa. Omtyckta landsbygdsskolor som bidrar stort till att hålla bygden vid liv och som inte ska behöva ställas inför osäkerhet vare sig pga. sänkt skolpeng eller av andra skäl.

Om friskolan i Värmskog skulle tvingas bort för att friskolebarnens skolpeng sänks, kommer det leda till att Grums kommun på riktigt får ökade kostnader, eftersom kommunen då på verkligen måste skapa kapacitet för ökat elevantal i sina skolor. Kommunen får då också kostnader för dagliga skolbussar och för en bygd vars förutsättningar försämras.

Vem skulle vinna på att små barn tvingas åka fyra mil skolskjuts om dagen?

Stängning av väl fungerande landsbygdsfriskolor vore allvarligt av många skäl, men det strider också mot målsättningen om en god landsbygdsutveckling, som de allra flesta riksdagspartier driver.

Landsbygdsskolor är sällan vinstdrivande – men de ger mycket stora vinster för bygden och hela samhället. I Värmskog är skolan navet och grunden för en levande landsbygd, utan den försvagas allt annat.

Marléne Lund Kopparklint, Riksdagsledamot Värmland (M)

Sten Tolgfors, tidigare Handelsminister och Försvarsminister, med hjärtat i Värmskog.

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.