Ibland fattas beslut som riskerar att få långt större konsekvenser än enbart beslutet i sig. Så har nu skett när SKR:s medicinsktekniska produktråd, MTP-rådet, i oktober beslutade att avråda Sveriges regioner från att subventionera tyngdtäcken, ett hjälpmedel som förskrivs till personer med grava sömnsvårigheter, stor motorisk orolighet och ångestproblematik. Avrådan baseras på bedömningen att det inte finns något vetenskapligt stöd för insatsen.
Vid en första anblick kan det låta rimligt. Självklart ska inte våra offentliga medel användas för att subventionera det som inte gör nytta. Självklart ska hälso- och sjukvård inte utföras på godtyckliga grunder eller av gammal vana. Problemet är att beslutet är fattat på bristfälliga grunder.
Vi är väl medvetna om att det inom hjälpmedelsområdet, som inom all hälso- och sjukvård, behöver göras prioriteringar. Det finns ett stort behov av nationella riktlinjer, något som tyvärr i hög utsträckning saknas inom området. Riktlinjer behöver dock, i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen, baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och tas fram i samverkan med dem som berörs – patient, profession och leverantörer.
MTP-rådets rekommendation grundar sig på att de ytterst få randomiserade och kontrollerade studier som finns inte visat effekt med objektiva utfallsmått. Trots att det finns studier som visat positivt resultat har dessa negligerats. Den subjektiva upplevelsen har helt förringats, trots användning av valida och reliabla skattningsskalor.
Förutsättningarna för studier inom hjälpmedelsområdet skiljer sig avsevärt från dem som gäller läkemedel och annan medicinteknik. Bästa tillgängliga kunskap behöver baseras på annat än randomiserade, kontrollerade studier och dubbelblindade studier blir näst intill omöjliga. Vad blir annars nästa steg – att avråda från subventioner av rullstolar och rollatorer? Brukarna av dessa har svårt att göras omedvetna om sina hjälpmedel! Med andra ord leder MTP-rådets resonemang till att blir det mycket som görs inom hälso- och sjukvården som bör avrådas från.
Enligt MTP-rådet är tyngdtäcken en kostsam produkt för regionerna, men i relation till vad? Flera faktorer behöver vägas samman utifrån en helhetssyn – med de samhällsekonomiska vinster som minskad sjukskrivning, godkända skolresultat, minskat behov av hemtjänst eller personlig assistans leder till.
Ett förskrivet tyngdtäcke är alltid att betrakta som en del i en behandling och varken kan eller bör särskiljas från andra insatser. Det utgör en del i arbetsterapeutens insatser vid grava sömnsvårigheter, stor motorisk orolighet och ångest. Processen inleds med att arbetsterapeuten först gör en bedömning och kartläggning av en persons hela sömnsituation – ofta under flera veckor – ger råd och stöd och anpassningar av miljön som kan underlätta nedvarvning och dämpa ångest i samband med sänggående. Om det bedöms nödvändigt provas ett tyngdtäcke ut. Även denna del kan ta flera veckor eftersom det är viktigt att tyngden blir rätt och ger rätt effekt. Om tyngdtäcket vid uppföljning inte visar sig ha effekt ska förskrivningen enligt gängse förskrivningsprocess dras tillbaka.
Vi vill uppmärksamma tjänstemän och politiker i regionen på att MTP-rådet helt valde att bortse från en insats som rekommenderas i expertutlåtanden och kunskapsstöd från exempelvis Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och NPO psykisk hälsa. I dessa kunskapsstöd lyfts betydelsen av den erfarenhetsbaserade kunskapen fram och de är framtagna i samråd med experter från professioner och patientföreträdare.
Det är nu av högsta vikt att regionen inte följer MTP-rådets rekommendation att sluta subventionera tyngdtäcken! Många av dem som drabbas tillhör redan samhällets mest utsatta grupper, både ekonomiskt och socialt – barn med autism, ungdomar med ätstörningar, vuxna med ADHD, äldre personer med demenssjukdom och många fler. Att låta tyngdtäcken övergå till egenvård är inte förenligt med en jämlik hälso- och sjukvård och ett brott mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, vilken Sverige åtagit sig att följa.
Elin Widmark, kretsordförande Värmlandskretsen, Sveriges Arbetsterapeuter
Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter