Debatt: Solidaritet med människor på flykt

Debatt
PUBLICERAD:
"Nu behöver vi en långsiktigt hållbar lagstiftning som gör det möjligt för människor att integreras, kvinnor att få lämna destruktiva förhållanden och barn att få leva med sina föräldrar", skriver de miljöpartistiska språkrören Cecilia Boman Lindström och Per-Inge Lidén.
Foto: Tore, Meek
I världen finns drygt 70 miljoner människor på flykt undan krig, förtryck och hungersnöd.

De flesta tas om hand av länder i närbelägna länder. En del söker sig till Europa. För dem behöver vi tydliga och bra regler för vad som gäller när de söker skydd. En statlig migrationskommitté har arbetat med ett förslag som nu är ute på remiss. Riksdagen kommer att ta beslut i ärendet nästa sommar.

Vi tycker det finns en del goda ansatser i förslaget. Man talar om säkra och lagliga vägar för att söka asyl i Sverige. Handläggningen ska bli snabb och effektiv. Volymmål är inte längre aktuellt. Andelen kvotflyktingar som kommer via FN-systemet kan öka och de kommer att beviljas permanenta uppehållstillstånd från dag ett.

I Miljöpartiet ställer vi oss kritiska till vissa delar. Det gäller tre områden; integrationen, kvinnorna och barnen.

Man föreslår att asyl ska kunna beviljas för tre år med möjlighet till två års förlängning, innan permanent uppehållstillstånd kan sökas. Inför förlängningen och ansökan om permanent tillstånd kommer självförsörjning, svenska- och samhällskunskaper samt vandel att vägas in. Att man inte vet om man får stanna längre än tre år kan skada integrationsprocessen. Är man beredd att lära sig språk och etablera sig i samhället om det är osäkert om man får stanna?

För dem som vill genomföra högre studier innebär det att de blir inlåsta i enklare jobb istället för att gå vidare. Vem kan och vill starta företag eller bygga nätverk om tiden är på väg att rinna ut? Den oro familjen kommer att leva i kommer påverka barnen på ett negativt sätt. Tre separata processer med intervjuer, utredningar och beslut kommer öka byråkratin. Permanenta uppehållstillstånd för människor på flykt skapar den trygghet som gör att de kan integreras och bli en del av vårt samhälle.

Människor kommer också till vårt land för kärlekens skull. Några av dem råkar ut för våld i nära relationer. Det handlar bland annat om kvinnor som blir misshandlade av sina svenska män. I förslaget tas inte hänsyn till den som väljer att lämna sin partner. Vi är oroade för att kvinnor som lever i destruktiva förhållanden stannar i dem och utsätts för mer våld, då alternativet är utvisning. Vi vill ha en ändring så att kvinnor törs polisanmäla och kan stanna i landet efter misshandel.

Vår tredje synpunkt handlar om familjeanknytning. Vi menar att barn har rätt att få leva nära sina föräldrar. I barnkonventionen – som är svensk lag – är det här ett tydligt krav. Nu talas om försörjningsansvar och krav på inkomst enligt svensk standard för att barn ska få komma till sina föräldrar. Även barn i fattigare familjer har rätt att få leva nära sina föräldrar. Det är viktigt att familjeanknytning även gäller makar och barn i HBTQ-familjer. Här krävs en särskild lyhördhet då det i vissa länder är dödsstraff att leva i andra familjeformer.

Utanför denna utredning har flera partier kommit överens om vissa lättnader för de ensamkommande ungdomarna. De ska få ett år på sig att ordna jobb och det arbete. Det vore ännu bättre med amnesti, så de kan studera, jobba och bli en del av vårt samhälle.

Vi har en lång svensk tradition av en human flyktingpolitik. Vi tror att det varit till gagn för vårt land. Nu behöver vi en långsiktigt hållbar lagstiftning som gör det möjligt för människor att integreras, kvinnor att få lämna destruktiva förhållanden och barn att få leva med sina föräldrar.

Cecilia Boman Lindström, språkrör Miljöpartiet Värmland

Per-Inge Lidén, språkrör Miljöpartiet Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.