• torsdag
    26 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    27 nov
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    28 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      N
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    29 nov
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Har det svenska pensionssystemet spårat ur?

Debatt
PUBLICERAD:
I många andra länder har pensionärerna reducerad skatt eller ett rejält grundavdrag.
Foto: Janerik Henriksson/TT
Sveriges pensionssystem har sedan tillkomsten av det nya systemet på 90-talet gått från ett av de bästa till ett av de sämsta inom EU.

Prognosen framledes är att nu förvärvsarbetande personer kommer att få en pension på cirka 40 procent av sin slutlön. Löftet från 90-talet var 70 procent. EU:s fattigdomsgräns är 60 procent av medelinkomsten. I Sverige blir det ca 12 300 kr per månad efter skatt.

– Det finns cirka 300 000 fattigpensionärer i Sverige!

Världsbanken gjorde en undersökning 2007 av pensionerna i 53 länder. Inget land, förutom Sverige, hade högre skatt för pensionärer än för förvärvsarbetande. I många länder har pensionärerna reducerad skatt eller ett rejält grundavdrag.

– Sverige har högre skatt för pensionärer än för yrkesverksamma!

Principen för pensionssystemet är att det ska vara ett slutet system där den inbetalda, uppskjutna lönen ger en pensionsrätt. På pensionskontot kan envar se hur mycket pengar som betalats in till systemet. Inbetalningar till din pensionsrätt får den som har en årsinkomst på minst 19 670 kr och maximalt 43 309 kr i månadsinkomst (2019).

Revidera nuvarande system så att det blir uthålligt. Inte genom att höja pensionsåldern utan genom att skapa tillväxt i en fondering. Fondera därför pensionsinbetalningarna successivt och värdesäkra dem. Utöver buffertfonderna. Jämför Den Norske Pensjonsfonden som har en genomsnittlig tillväxt (ränta) på 5,9 procent. Jämför även AP 7, Såfa, som på fem år har haft en tillväxt på 140 procent (2019). Jämför övriga AP-fonder, buffertfonderna, som har en genomsnittlig tillväxt på 17,4 procent de senaste fem åren.

Effekten för den enskilde med en sjuprocentig årlig tillväxt på dagens medianlön så blir pensionen efter 40 års yrkesliv: Brutto: 28 409 kr, netto: 19 886 kr – och det utan någon tjänstepension!

Värdesäkra pensionsinbetalningarna genom fondering och förvaltning!

Totalt utbetalas årligen ca 331 miljarder (mdr) i allmän pension (statlig pension), varav 46 mdr är Premiepension, PPM. Den fonderas och tas inte från statskassan. Kostnaden för pensionerna från statskassan är alltså 285 miljarder kronor. Intäkten för pensionerna är drygt 20 miljarder ytterligare och som går in i statskassan. Buffertfonderna, AP 1–4 samt AP 6 har ett sammanräknat värde av 1 600 miljarder och ger en avkastning på 240 miljarder, vilket motsvarar en avkastning på 17,4 procent.

Olika lagningar av systemet, för att inte människor ska hamna under fattigdomsgränsen, är inte pension utan är en del av bidragssystemet. Här finns dock ett etablerat system som kallas Äldreförsörjningsstöd, vilket är till för att även invandrare i Sverige ska kunna få en rimlig levnadsnivå. Detta även om de inte haft möjlighet att betala in till pensionssystemet. Äldreförsörjningsstödet ger också värdefulla förmåner som kostnadsfri tand- och sjukvård.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m m

Magnus Wicén, konsult, projektledare, ledamot i div styrelser

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.