De vill måla mer i rödgrönt

Ledare
PUBLICERAD:
Reformisterna Sara Karlsson, Daniel Suhonen och Markus Kallifatides har presenterat ett rent S-alternativ till regeringens budget för 2021.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Den rödgröna regeringens budget för 2021 är full av eftergifter till de liberala samarbetspartierna. Så måste det bli när det parlamentariska läget är som det är. Men hur skulle en renodlat S-märkt statsbudget kunna se ut? S-föreningen Reformisterna har lagt fram ett djärvt och i många avseenden klokt budgetalternativ.

Reformisterna är landets största och snabbast växande S-förening med medlemmar i hela landet. En av de senaste är Fastighetsanställdas förbunds ordförande Magnus Pettersson.

– Jag är fortfarande Socialdemokrat, men jag vill vara med och påverka så att partiet inte hamnar för långt högerut, som jag tycker att man redan gjort. Det är dags att vrida tillbaka nu, säger Magnus Pettersson till Dagens Industri.

När han pratar med sina medlemmar om Reformisternas program uppstår en energi han inte känt på många år. ”Det blixtrar till. Hoppet väcks. Något avdomnat börjar röra på sig.” skriver Pettersson på Facebook.

Ja, nog är det uppiggande att ta del av Reformisternas reformbudget. Den är parlamentariskt orealistisk i dag. Sossarna fick 28 procent i förra valet och det finns en stadig borgerlig majoritet i riksdagen. Januariavtalet med alla dess kompromisser blev enda lösningen för en S-ledd regering.

Men det är inte hugget i sten att det måste vara det efter nästa val. Målet borde vara en rödgrön majoritet.

För att få tillbaka fler av de LO-medlemmarna som gått till SD behövs ett radikalt alternativ, inte mer av borgerlig politik. För att locka medvetna tjänstemän och akademiker behövs en politik som skapar ett bättre och tryggare samhälle.

I ett sådant samhälle växer inte klyftorna och orättvisorna. OECD och Internationella Valutafonden (IMF) är inte några vänsterradikala tankesmedjor. De har ändå landat i slutsatsen att minskade klyftor ökar produktiviteten, stärker demokratin och gör folk friskare. Det är ett bra botemedel mot polarisering och extremism.

Pandemin har öppnat för ett vägval. Den har visat att regeringen kan sluta trycka på bromsen och investera stort. Vad händer sedan? Antingen går landet mot nya skattesänkningar och växande ojämlikhet med borgerlig politik eller mot ett gemensamt finansierat starkare samhälle byggt på rödgrön politik.

Reformisterna har rensat nästa års statsbudget från förslag som går på tvärs mot socialdemokratisk politik och ideologi. Det resulterar i 84 miljarder kronor mer till kommuner och regioner, 30 miljarder i direkta bidrag genom utjämningssystemet plus 54 miljarder i ökade skatteintäkter. Det skulle höja kvaliteten i välfärden och sänka arbetslösheten.

En progressiv fördelningspolitik skulle minska de ekonomiska klyftorna med 15 procent på tre år. Höjda skatter på kapitalinkomster och fastigheter kan betala höjda pensioner och barnbidrag plus permanent stärka a-kassan och sjukersättningen.

Staten skulle precis som kommuner och regioner få jobba med särskilda drifts- och investeringsbudgetar. Ett nytt finansiellt ramverk skulle tillåta upplåning för att betala stora investeringar i infrastruktur och klimatåtgärder. Trots en viss ökning av statsskulden skulle Sverige med god marginal klara EU:s krav i stabilitets- och tillväxtpakten.

Reformisternas radikala budgetalternativ blir en bra utgångspunkt för debatten på nästa års partikongress och inför valrörelsen 2022. Januariavtalet blir förhoppningsvis bara en parentes.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.