• idag
    21 okt
    11°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    22 okt
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    23 okt
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    24 okt
    10°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    25 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Debatt: Slöseri är inte samhällsnytta

Debatt
PUBLICERAD:
"Att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som ambulansflyg, ambulanshelikopter och brandflyg behöver inte kosta lika mycket som att hålla det kommersiella flyget under armarna."
Foto: Erik Simander/TT
Ska vi vara med och betala 650 skattekronor per resenär från Karlstad Airport? Pengar som skulle kunna användas till bättre saker inom till exempel sjukvården.

M, C, SiV, KD och L ställer i sin debattartikel, i VF 8/10, en rad frågor. De skjuter dock bredvid mål och missar det väsentliga, nämligen om kostnaden för flygplatsen är rimlig i förhållande till vad den ger.

I sin debattartikel menar de att Karlstads flygplats är av avgörande vikt för hela Värmland och det värmländska näringslivet, ett argument som är svagt underbyggt. Betydelsen av flyget bör därför utredas tillsammans med de kostnader som kommer att vara förknippade med flygplatsen under 2020- och 30-talen. Efter att man för drygt tjugo år sedan byggde den nya flygplatsen två mil utanför Karlstad har flygresandet fallit från 300 000 till 100 000 passagerare om året.

När Karlstad tog över ägaransvaret 2010 var optimismen stor om att återskapa den gamla storheten och omfattande satsningar på att få ny trafik gjordes. De bolag som lockades till Karlstad Airport hörde dock till de svagaste i branschen. Flygplatsens årsberättelser är ingen munter läsning. Det är konkurser, neddragningar, förluster och polisutredningar i en aldrig sinande ström. Rakt genom hela perioden faller antalet passagerare fram till förra årets bottennotering på 53 000 passagerare, detta trots den högkonjunktur som då rådde. Det som återstår är alltså en sjättedel av det resande som fanns i slutet av 1990-talet.

Det fallande antalet resenärer har fått de redan från början betydande förlusterna att skena. Förra året nådde man en rekordförlust på 35 miljoner kronor. Räknat per passagerare var det en subvention av flyget med nästan 650 kronor per resenär. Hade det plan som var tänkt att gå till Krakow nu i oktober kommit upp i luften med 120 personer hade det alltså stöttats med 100 000 kronor av Karlstads kommun. Sammanlagt har kommunen genom Stadshus AB täckt förluster på 210 miljoner under 2010-talet. Det är pengar som hade gjort mer nytta på andra ställen.

Kostnaderna för flygplasten bör redovisas grundligt innan Karlstads och regionens medborgare fortsätter att subventionera en flygtrafik som kommer att förändras i grunden när corona-pandemin är över. Att världsekonomin återhämtat sig trots att flygtrafiken tappat 80-90 procent är det mest häpnadsväckande av allt som hänt det senaste halvåret. Uppenbart har bandbredd ersatt behovet av att genomföra möten i Shanghai eller Milano.

Karlstads flygplats har befunnit sig under vattenlinjen under såväl hög- som lågkonjunkturer. Förra årets trafik var en sjättedel jämfört med toppåren på 1990-talet. Om Värmlands näringsliv tog skada av att flytta flygplatsen utanför stan har det alltså redan hänt. Att näringslivets framtid nu skulle gynnas av ytterligare försök att etablera trafik till Frankfurt förefaller helt osannolikt. Detta behöver dock utredas på allvar tillsammans med en grundlig genomlysning av vad den omfattande investeringsverksamhet som nu planeras på flygplatsen skulle kosta.

Det ligger inte på Region Värmland att besluta om flygplatsens framtid eftersom det är Karlstads kommun som äger den frågan. Däremot är det otroligt dålig tajming för Region Värmland att nu gå in som delägare med ett ägarskap på nio procent men med ett åtagande att täcka hälften av underskottet, det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart.

Att upprätthålla samhällsviktiga funktioner som ambulansflyg, ambulanshelikopter och brandflyg behöver inte kosta lika mycket som att hålla det kommersiella flyget under armarna. Flygledning kan till exempel skötas på distans, något som redan sker på tre flygplatser i Sverige (Linköping/Saab Airport, Örnsköldsvik Airport och Sundsvall-Timrå Airport har infört detta). Med hjälp av kameror och sensorer kan flygledare på en annan flygplats sköta flygledningen på avstånd. Det behövs dock en utredning för att se vilka synergieffekter som kan uppnås om man till exempel skulle renodla Karlstad Airport som en räddningsflygplats i stället för en ekonomisk katastrofflygplats.

Jan Jörnmark, docent i ekonomisk historia och författare till boken Karlstads globalisering

Anna Hammar, regionråd i opposition för Vänsterpartiet

Parvane Assadbegli, gruppledare för Vänsterpartiet i Karlstad

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.