Kjell Andersson från Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, kritiserar Henrik Petréns insändare i VF 2/10.
Henrik Petrén från Klimatsvaret för fram ett antal argument mot att använda biobränslen i Värnamo Nyheter 1 oktober. Han påstår att det är felaktig klimatpolitik i Sverige och EU att gynna biobränslen.
Ett huvudargument från Petrén och många andra debattörer idag är att det tar lång tid innan ett nytt träd växt upp och ersatt det träd som avverkats och bland annat används som biobränsle. Det här kallas kolskuld.
Vi har ingen sådan kolskuld. Istället har vi en växande koltillgång i skogen. De svenska skogarna växer med 120 miljoner kubikmeter om året, men vi avverkar bara 90 miljoner kubikmeter. Förrådet av biomassa, och därmed också kol, ökar därför hela tiden. Vi har dubbelt så mycket biomassa idag i skogen som för hundra år sedan, trots att vi hela tiden ökat avverkningarna. Förklaringen är att skogsägarna sköter sin skog och att unga skogar växer bättre än gamla träd. Med denna positiva kolbalans är alla produkter från skogen koldioxidneutrala. Att räkna på en enskild avverkning är inte logiskt när all annan skog växer mer än det vi avverkat på det enskilda hygget. Den årliga hyggesarealen är mindre än en procent, 200 000 hektar av totalt 23 miljoner hektar produktiv skog i Sverige.
Biobränslena får vi från restprodukter, både i skogsbruket och i skogsindustrin: grenar och toppar från hyggen, energived från gallringar, bark, spån och flis från sågverk, bark, svartlut och tallolja från massabruken. Förr hamnade mycket av detta på tipp och orsakade vattenförorening och metanutsläpp. Det vi inte tar tillvara på hyggena ruttnar – hälften är borta inom 10 – 15 år, och kolet ombildas till koldioxid till ingen nytta. Här finns mer biomassa att ta vara på som energi. Att utnyttja biprodukten tallolja för att göra diesel och ersätta fossil diesel är en utmärkt lösning.
Henrik Petrén kritiserar att man skeppar pellets från Nordamerika till Europa. Denna pellets kommer från skogar som, precis som våra skogar, ökat mycket kraftigt i volym de senaste 30 åren, och råvaran är främst gallringsved. Frakten över Atlanten kräver i energi bara en bråkdel av energivärdet i den pellets som transporteras. Men argumentet är inte relevant för Sverige. Vi tillverkar vår egen pellets av sågspån och några av de största pelletsfabrikerna finns i Jönköpings län.
Alla biobränslen måste vara hållbara enligt EU:s hållbarhetskriterier. Där kommer nu också regler om att man bara får ta bränslen från skogar där kolförråden hålls minst konstanta eller ökar. Andra energislag har inte liknande krav på hållbarhet.
När det gäller Klimatsvarets förslag om koldioxidavgift med återbetalning slår organisationen in öppna dörrar. Sverige har redan världens högsta koldioxidskatt, en huvudförklaring till att vi ersatt nästan all oljeeldning för uppvärmning och är världsledande när det gäller att använda biobränslen.
Kjell Andersson
Svenska Bioenergiföreningen – Svebio