Rätt kläder ger högre vinst

Ledare
PUBLICERAD:
En elev i huvtröja och mjukisbyxor platsar inte på Jensens grundskolor.
Foto: JESSICA GOW / TT
Privatägda Jensens grundskolor har infört en klädkod för eleverna. De ska klä sig propert och inte gå i mjukisbyxor eller med en midjeväska. Det ger associationer till machokultur och kriminalitet. Men klädkoden är bara ett sätt för Jensens skolor att slippa resurskrävande elever och kunna öka sin vinst.

Sveriges grundskola är obligatorisk för alla. Alla skolor ska vara öppna för alla. Men det fria skolvalet och de obegränsade vinstuttagen för privatägda skolor har förändrat skolsystemet i grunden. Den likvärdiga skolan finns inte längre. Skolan misslyckas med att kompensera för elevernas olika förutsättningar.

Jensens skolor är ett utmärkt exempel på detta. Grundaren och vd:n Håkan Jensen vill inte ha skolor där vem som helst ska gå. Rektorn Sebastian Nyrén Vannemyr i Göteborg är tydlig. I ett mejl till elevernas föräldrar skriver han att ”Jensen är inte för alla”.

För fyra år sedan kom en majoritet av skolans elever från utsatta områden. Nu kommer 90 procent från innerstan, skriver DN. ”Vi har nått toppen!”, jublar rektorn.

Klädkoden är därför överflödig. De välutbildade föräldrarna till de nya ”kunderna” har råd att utrusta dem med rätt kläder och följa uppmaningen: ”Särskilt vid högtider uppmuntrar vi att eleverna väljer något extra fint, kanske skjorta/blus/piké, ett par finare byxor eller kjol, kanske till och med kavaj eller klänning”.

I förortens skolor finns det elever vars föräldrar inte har råd med nya kläder. De få plagg de har används tills de är utslitna. En kavaj eller en fin klänning kan de fattiga barnen bara drömma om, oavsett om de har föräldrar med svensk eller utländsk bakgrund.

Problemet är att inte bara att föräldrarna utan även förortens skolor har mindre resurser. Trots fagert tal om satsningar krymper personalstyrkan på många av skolorna i de utsatta områdena. De som borde ha de bästa lärarna och de största resurser sviks av samhället.

Utvecklingen går åt fel håll. Friskolorna plockar russinen ur kakan, får fler motiverade elever som är billiga i drift. Relativt sett får de mer i skolpeng per elev i och med att de inte kräver lika mycket resurser. De ger glädjebetyg, har färre behöriga lärare och färre elever med utländsk bakgrund.

Linnea Lindquist, rektor och skoldebattör, har granskat situationen i Göteborg. 20 grundskolor i Göteborg saknar helt nyanlända elever, 18 av dem är friskolor. Av de tio grundskolor som har högst andel föräldrar med eftergymnasial utbildning är nio fristående.

Marknadiseringen av skolan har gått alldeles för långt. Någon gång borde de liberaler som slåss för friskolornas rätt att plocka ut obegränsad vinst inse att det leder till ännu större ojämlikhet i skol-Sverige.

Utvecklingen måste brytas. Det går, om bara den politiska viljan finns. Goda exempel finns, som i Malmö där Rosengårdsskolan stängdes 2013 efter dåliga resultat och usel arbetsmiljö för både elever och personal. Nu har skolan startat om, med färre elever, bättre struktur och mer kontinuitet. Resultatet är höjda betyg och fler behöriga till gymnasiet.

Det finns alltså inga hopplösa elever. Och vilka kläder de har på sig borde inte spela någon roll.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.