Arbetsrätten drar en röd linje

Ledare
PUBLICERAD:
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) vill ge parterna möjlighet att fortsätta förhandla om arbetsrätten.
Foto: Jessica Gow/TT
Det blev tyvärr inget historiskt nytt samarbetsavtal mellan LO, PTK och Svenskt Näringsliv. Förhandlingarna som förts under hot avbröts fem i tolv. Alla beklagar att det kraschade i sista stund och säger att de kom mycket långt, men inte hela vägen. Vill parterna försöka igen eller får politikerna den heta potatisen i knät?

Regeringen är ute efter att vinna tid. Statsminister Stefan Löfven skriver att ”det är positivt om parterna återupptar sina förhandlingar, det finns ingenting som hindrar det”. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark håller med och vill se en omstart.

Samarbetspartierna C och L vill det också, men säger att det i så fall handlar om dagar och några få veckor. Frågan är om arbetsgivarna och facken är beredda att göra det. De ska omgående starta de förväntat hårda löneförhandlingarna för 3,5 miljoner löntagare som sköts upp i våras på grund av pandemin.

Och det är inte alls säkert att mer tid skulle lösa den hårda knuten kring anställningsskyddet. Arbetsgivarna vill öka otryggheten och facken vill minska den. Det är diametralt olika mål och en kompromiss är inte givet inom räckhåll.

Politisk inblandning är djupt olycklig, och bäst vore om parterna kunde samlas igen och komma överens. Frågan ser dock ut att landa i riksdagen till slut. Arbetsrätten skulle aldrig skrivits in i uppgörelsen mellan regeringen och C och L, men det var de liberala partiernas krav för att släppa fram Löfven.

Det är januariavtalet som tvingat fram tidspressen i förhandlingarna och det är januariavtalets dåliga skrivning om att en lagd utredning ska bli lag som ställer till det. Någon hänsyn till remissvaren som ska lämnas in senast 26 oktober ska inte tas, hävdar Annie Lööf och Nyamko Sabuni, som agerar som ombud för Svenskt Näringsliv.

Fast då glömmer de skrivningarna i samma avtal om målet att ”en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls.” Där står också att arbetsrätten ska "skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar”.

Men las-utredningen som kom i våras rubbar balansen kraftigt till arbetsgivarnas fördel. Den öppnar just för godtyckliga uppsägningar och kan omöjligt accepteras av en S-ledd regering.

Redan i dag finns för lite trygghet på arbetsmarknaden. Antalet osäkra och tillfälliga jobb har ökat kraftigt de senaste åren. Arbetsgivarna har också stora möjligheter till provanställningar och kan redan göra undantag från turordningen vid uppsägningar. Det är inte svårt att säga upp på grund av arbetsbrist, vilken bevisas av all varsel under pandemin.

Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni och Centerpartiets ledare Annie Lööf vill krossa anställningsskyddet, men det kan inte en S-ledd regering gå med på. Då är det bättre att spräcka samarbetet.
Foto: Claudio Bresciani/TT

Las-utredningen skulle ge arbetsgivaren rätt att sparka anställda utan att behöva hänvisa till någon saklig grund. Det skulle öka uppsägningarna av personliga skäl, utan att du får veta varför.

Du kan vara för gammal eller ha något funktionshinder. Du kan ta ut för många vabb-dagar eller vara för frispråkig. Om utredningen blir lag skulle vi få fler tysta och rädda arbetsplatser. Alla skulle få, som Aftonbladets ledarsida skriver, livslånga provanställningar.

Hotet om att Vänsterpartiet gör gemensam sak i frågan med de tre konservativa partierna och fäller regeringen i en misstroendeomröstning är undanröjt. M-ledaren Ulf Kristersson vill gärna ha bort Löfven, men inte göra det genom att stoppa en reform han tycker är bra.

Om Lööf och Sabuni inte tänker om utan håller fast vid att den urusla las-utredningen ska bli lag vill de krossa anställningsskyddet. Det kan inte en S-ledd regering gå med på. Det går en röd linje här. Är det någon fråga som januarisamarbetet kan få spricka på så är det arbetsrätten.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.