Debatt: Varför värdesätts inte coronahjältarna?

Debatt
PUBLICERAD:
"Så länge som den politiska viljan saknas kommer våra coronahjältar förmodligen få nöja sig med applåder och ryggdunk", skriver Per Skålén.
Foto: Claudio Bresciani/TT
Den insats som personalen inom hälso- och sjukvården gjort under coronapandemin har hyllats unisont av politiker, media och allmänheten. Inte minst har sjuksköterskor fått välförtjänt uppskattning för sitt arbete. De har beskrivits som hjältar och hyllats av den svenska artisteliten.

Trots att alla är överens om sjuksköterskornas betydelse värdesätts de inte speciellt högt i ekonomiska termer. ”Vi vill ha en värdig löneutveckling och inte så mycket applåder och ryggdunk” sa Camilla Eriksson-Sundberg, lokal ordförande för vårdförbundet i Luleå, i Sveriges Radios program Studio ett den 31 augusti i år i ett samtal om hur den så kallade vårdskulden ska betalas av. Enligt Eriksson-Sundberg gav hon uttryck för den allmänna uppfattningen bland Vårdförbundets medlemmar som organiserar sjuksköterskor.

Enligt SCB:s senaste lönestatistik (uppdaterad 2020-06-17) är medellönen för en grundutbildad sjuksköterska 39 100 kronor per månad. Denna lön får dock en sjuksköterska enligt statistiken vänta på till det att hon blivit lite drygt 55 år. Intensivvårdssjuksköterskor, som dragit ett tungt last under coronapandemin, har en medellön på 42 000 kronor. Dessa löner ska ses i relation till arbetsvillkoren. Treskift är vanligt förekommande vilket innebär arbete dag, kväll och natt, vardagar och helger. Dessutom präglas arbetsdagen av stress. Självklarheter som att äta eller att gå på toaletten får ibland prioriteras bort. Lägg till att en sjuksköterska har tre års högskoleutbildning, en specialistsjuksköterska 4,5 till fem års högskoleutbildning. Trots detta värdesätts sjuksköterskor lågt. Varför?

Många svar har givits på den frågan. Yrket tampas med en tradition av låga löner eller ingen lön alls, det är kvinnodominerat och offentligt anställd hälso- och sjukvårdspersonal har i praktiken en begränsad strejkrätt eftersom arbetsmarknadskonflikter som inbegriper dem löper stor risk att klassas som samhällsfarliga. Det är helt enkelt för farligt för oss att sjuksköterskor strejkar, vilket i sig borde motivera en hög lön kan tyckas.

Den utveckling av samhället under den senaste trettioårsperioden som benämns med det lite krångliga begreppet ”finansialisering” (efter engelskans ”Financialization”) har ytterligare bidragit till att sjuksköterskors värdesätts lågt. I forskningslitteraturen definieras finansialisering som den ökande roll som finansiella motiv, finansiella marknader, finansiella aktörer och finansiella institutioner har fått i samhället.

Finansialiseringen manifesterar sig i tillväxten av finansbranschen, inte minst i löner inom densamma. Enligt SCB:s lönestatistik för 2020 toppas listan över yrken med högst lön i Sverige av ”chefer inom bank, finans och försäkring” med en medellön på 143 300 kronor per månad. Som god tvåa kommer ”mäklare inom finans”, där börsmäklare ingår, med en medellön på 102 600 kronor per månad. En börsmäklare mellan 35-44 år tjänar i medel ungefär 3,5 gånger mer per månad än en sjuksköterska i samma åldersintervall (125 800 respektive 34 800 kr). Börsmäklare är inte ett oviktigt yrke men är det rimligt att en börsmäklare tjänar 3,5 gånger mer än en sjuksköterska som bidragit till att rädda livet på Covid-19 sjuka?

Börsmäklarna vinner på finansialiseringen då deras verksamhet drivs av finansiella motiv, är en central kugge i de finansiella marknaderna och enkelt kan mätas i monetära termer. En sjuksköterska däremot drivs inte av finansiella motiv utan av empati och vilja att ge omsorg. Deras verksamhet är frikopplad från de finansiella marknaderna och låter sig inte enkelt mätas i monetära termer. Därför värdesätts de lågt i ett finansialiserat samhälle.

Finansialiseringen präglar inte bara finanssektorn. De allra flesta företag har under den senaste 30-årsperioden som övergripande mål anammat att öka värdet på företagets aktier, allt tal om företags sociala ansvarstagande till trots. ”Shareholder value” (aktieägarvärde) har varit ett nyckelord i börsbolagens styrelserum. Börs-VD:ars lön och andra ersättningar har i allt större utsträckning kopplats till aktiekursen, vilket varit en lyckad strategi för dem. Medianersättningen till en VD för ett bolag noterat på Stockholmsbörsen var enligt en undersökning av Novare Pay Consulting 6,3 miljoner kronor år 2019, vilket är 15 gånger mer än medellönen för en sjuksköterska.

En person som leder ett företag vars verksamhetsidé är vadslagning och spel på internet eller att sälja tobaksprodukter, som många gånger har förödande effekter på människors liv, tjänar alltså avsevärt bättre än en person som tar hand om Covid-19 sjuka. Vad en verksamhet sysslar med spelar utifrån en finansiell logik ingen eller minimal roll så länge den generar överskott till aktieägarna och håller sig inom lagens råmärke. Till skillnad från VD:ar för börsbolag betraktas offentligt anställda sjuksköterskor utifrån en finansiell logik som en belastning och kostnad för samhället eftersom deras löner finansieras av skatter som istället hade kunnat investeras i finansiella instrument och ge avkastning. Att man i den offentliga debatten väljer att beskriva det som att hälso- och sjukvården nu har en vårdskuld är ett bra exempel på detta tänkande.

Finansialiseringen inskränker sig inte till finansmarknaderna och börsnoterade företag utan präglar samhället i stort. Idag är de flesta svenskar direkt delaktiga i finansiella marknader. Vi är i hög grad belånade vilket gör oss beroende av de finansiella marknaderna. Ett annat exempel är att våra pensioner är investerade i finansiella instrument. Vi har alla blivit aktieägare och beroende av att ”shareholder value” skapas för att vi ska få en skälig pension varför många svenskar håller ett ständigt vakande öga på börskurserna. I forskningen hävdas att detta beroende av finansmarknaderna inneburit att människor i högre grad än tidigare gör bedömningar utifrån rationellt kalkylerande överväganden, inte bara i ekonomiska utan också i sociala sammanhang, samt att förmågan till sådant tänkande belönas. Yrken som är baserade på förmåga till empati och omsorg nedvärderas.

Politiska reformer skulle kunna förbättra sjuksköterskornas löner. Är det läge för en karriärstegs- och lönelyftsreform för sjuksköterskor modellerad på de som sjösatts för lärare i årets statsbudget? När Stefan Löfven och Annie Lööf presenterade satsningarna på välfärden i statsbudgeten sa den sistnämnde dock enligt DN (200908): ”Det handlar i första hand om att inte göra nedskärningar och om att kunna bibehålla en bra nivå inom äldreomsorgen och vården”. Ett lönelyft för sjuksköterskor förefaller avlägset.

En annan möjlighet är ett brett genomslag för de sociala rörelser som protesterat mot finansialiseringen och de ekonomiska idéer den bygger på. Occupy Wall Street och delar av miljörörelsen är exempel på sådana sociala rörelser. Ingen av dessa har dock lyckats med att på allvar utmana det finansialiserade samhället. Så länge inte det sker och så länge som den politiska viljan saknas kommer våra coronahjältar förmodligen få nöja sig med applåder och ryggdunk.

Per Skålén

Professor i företagsekonomi

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.