• idag
    22 jan
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    23 jan
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    24 jan
    -1°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      NV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    25 jan
    -3°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 jan
    -6°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Greenwashing eller strukturförändringar?

Debatt
PUBLICERAD:
Resurser till Karlstads flygplats hade varit bättre investerade i äldreomsorgen och sjukvården, anser Agne Sandberg.
Foto: Håkan Strandman
Liberale Niklas Wikström påpekar helt korrekt i sin replik 4/9 på mitt inspel 2/9 att samhället inte fungerar utan fungerande kommunikationer och infrastruktur.

Men frågan är vilken typ av kommunikationer och infrastruktur samhället behöver i en tid av klimatkris. I vilken riktning ska offentliga medel och investeringar (läs: skattebetalarnas pengar) gå?

Flygbranschens locktoner om framtida skogsbaserade biobränslen är förledande. Skribenten H Petrén påpeka de i mars att ”Koldioxiden från en flygning idag kanske inte fullt ut har bundits av nya träd förrän om 80 år – och den tiden har vi inte längre på oss. Träden som användes till bränslet behövs dessutom för att sänka den redan förhöjda koldioxidhalten i atmosfären. Ett mål på fossilfrihet inom flygtrafiken år 2030 är därför ett villospår. Det är utsläppsfrihet som måste till. Detta kommer att leda till nedläggningar av flyglinjer och flygplatser”.

Flygbranschens biobränsleargument (med instämmande av Wikström) är därför lika förledande som Preems försök att sälja in sitt nya raffinaderi med att man (även) ska utveckla fossilfria bränslen. I marknadsföringstermer kallas detta för ”greenwashing”, där produkter som i realiteten är skadliga för miljön förses med en falsk och miljövänlig yta. Lurendrejeri och falsk marknadsföring på ren svenska.

Om vi ska dra några vettiga slutsatser av den pågående klimatkrisen så är det precis som FN:s klimatpanel skriver, nödvändigt med förändringar av vårt sätt att konsumera och producera. Och det krävs åtgärder på strukturell nivå. Förändringar på systemnivå som kortsiktigt kommer att vara smärtsamma, men som också öppnar möjligheter på sikt. Offentliga gröna investeringar för social och miljömässig hållbarhet.

Lyssna på modern klimatforskning och Greta Thunberg. Att köra vidare enligt ”business as usual” är inte hållbart. Det krävs omställning – och det gäller inte minst våra resvanor och vilka transportslag och energikällor vi väljer att utnyttja och utveckla.

Under den pågående coronakrisen har inte minst flygbranschen gått på knä. Affärsresenärer och turister skyr flyget. Nya vanor etableras. Med modern IT-kommunikation kan vi närma oss ett mer res- och papperslöst samhälle, samtidigt som ”hemester” blir en mer hållbar formel för omväxling och rekreation. Att i det läget – inför utsikten att coronakrisen går mot sitt slut – envist hävda att flyget måste ut på startbanan igen är bara dumt. Det är bättre att utnyttja tillfället och satsa på den omställning av samhället och vardagslivet som är nödvändig.

Så – när Wikström uppmanar oss vänsterpartister att lyfta blicken för att se på helheten i det svenska flygnätet där Karlstad flygplats ska vara en nödvändig nod bland många, så är det just nödvändigheten av detta som måste ifrågasättas. Varje gång jag lyfter blicken och ser ett flygplan på väg till eller från Karlstads flygplats svider det i min plånbok.

De många miljoner av skattebetalarnas pengar som redan kastats in i flygplatsens svarta hål, hade kunnat användas till annat. Det gäller även för framtiden där satsningar på tåg och buss, till och från och inom Värmland, borgar för en hållbarare framtid. De tillkortakommanden inom äldreomsorg och sjukvård som blottlagts under coronakrisen ger ytterligare en fingervisning om alternativ användning av flygplatspengarna.

Agne Sandberg, vänsterpartist

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.