Hoppa till huvudinnehållet

Omstridda ”storskolan” i Hagfors fyller tio år

Publicerad:
Reporter Daniel Olausson
Daniel Olausson
daniel.olausson@vf.se
Dåvarande kommunalrådet Mikael Dahlqvist (S) och skolchef Björn Dahlin är två av herrarna bakom tillkomsten av det lärosäte som idag inhyser över tusen skolelever från förskoleklass upp till och med gymnasium och vuxenutbildningar.
Dåvarande kommunalrådet Mikael Dahlqvist (S) och skolchef Björn Dahlin är två av herrarna bakom tillkomsten av det lärosäte som idag inhyser över tusen skolelever från förskoleklass upp till och med gymnasium och vuxenutbildningar. Foto: Daniel Olausson

Det är på dagen tio år sedan kung Carl XVI Gustaf invigde Älvstranden bildningscentrum.

Storskolan – som den kallades i folkmun – som redan idag är för liten.

"En kanonstart på framtidsdagarna".

Det tyckte dåvarande utvecklingschef Glenn Olsson när konungen förklarat Hagfors nya bildningscentrum för invigt. Med Björn A Ling, då Starrin, som konferencier och till musikaliska toner från bland andra Jimmy Jansson fick det moderna lärosätet en flygande start.

Resan dit var lång och inte helt smärtfri. Protester fanns och namnlistor samlades in med kravet om en folkomröstning i skolfrågan, men väl på plats tycktes ingen vilja vänta på att få flytta in.

Varpå den snabbt blev full och trångbodd.

***

– Tanken var från början att ha mer glas. Men som så mycket annat var det en kostnadsfråga.

Efter att ha ondgjort sig över en vildvuxen slänt ned mot skolans sutterängplan lyfter Mikael Dahlqvist (S) blicken upp mot den grå till hälften glasbeklädda fasaden som löper längs den gångväg som förbinder skolområdet med Geijersholmsvägen in mot centrum.

Högst upp sitter gymnasieeleverna. Man skulle kunna påstå att de har jobbat sig upp till toppen, efter att ha börjat längst ned i den väldiga byggnadens förskoleklasser, och om ett par år väntas de första studenterna som gått hela stegen springa ut på den asfaltsbeklädda skolgården.

Slutresultatet blev inte exakt som de första skisserna, som bland annat innehöll fler fönster och det fanns också planer på att utveckla området ned mot Uvån och att bygga ett teknikhus.
Slutresultatet blev inte exakt som de första skisserna, som bland annat innehöll fler fönster och det fanns också planer på att utveckla området ned mot Uvån och att bygga ett teknikhus. Foto: Daniel Olausson

En ovanlig skollösning idag. Än mer för 20 år sedan när fröet till det som idag är Älvstranden bildningscentrum såddes.

– Vi gick nog egentligen vår egen väg, säger Björn Dahlin, dåvarande skolchef och den som tog fram förslaget.

– Vi hade många skolor som var i dåligt skick och som krävde stora investeringar. Vi ville ha en modern skola som kunde möta framtiden på något vis, det var min drivkraft. Så det är väl en tio år lång process som till slut ledde fram till bildningscentrum.

Vi tyckte liksom inte att man skulle blanda alla åldersgrupper på ett och samma ställe. Rent allmänt tyckte vi att det skulle vara bra att ha de äldre för sig och yngre för sig. – Stellan Andersson (C)

Underhållsbehoven på Hagforsskolorna Södra, Norra, Sättra och Asplund var ett växande orosmoln och med prognoser som visade på ett vikande elevunderlag började idén om en F-12-skola födas.

Här skulle det finnas pengar att spara, samtidigt som man också såg stora vinster pedagogiskt och lärarkollegialt.

– En annan sak var att gymnasiet satt i alldeles för stora lokaler. Det var byggt för ungefär 900 elever och då var man någonstans 200-300 där. Så det var där potentialen fanns att göra något, säger Björn Dahlin.

Politiken var relativt lättövertalad och det rådde enighet om att lägga ned ovan nämnda skolor.

Norra skolan var mellanstadium en gång i tiden och en av skolorna vars renoveringsbehov låg till grund för att bygga en enda större skolenhet.
Norra skolan var mellanstadium en gång i tiden och en av skolorna vars renoveringsbehov låg till grund för att bygga en enda större skolenhet. Foto: Daniel Olausson

Det var när alternativet presenterades som meningarna började gå isär.

– Vi inom oppositionen hade ett annat förslag, säger Stellan Andersson (C), lokalpolitiker redan då och samtidigt verksam som gymnasielärare.

– Vi tyckte inte man skulle ha en F-12-skola, utan man skulle egentligen kunna ha en F-6-skola som byggdes bredvid dåvarande Älvstrandsgymnasiet, och ha högstadiet och gymnasiet i de gamla lokalerna, som då skulle fräschas upp.

Hur resonerade ni?

– Vi tyckte liksom inte att man skulle blanda alla åldersgrupper på ett och samma ställe. Rent allmänt tyckte vi att det skulle vara bra att ha de äldre för sig och yngre för sig.

35 A4-sidor

Den inställningen var det fler som delade. Den 1 mars 2006 stämplades 35 A4-sidor med namnunderskrifter in i kommunens diarium. Här krävde Hagforsborna en folkomröstning i frågan, men någon sådan blev det aldrig.

– Folkomröstningar är väldigt komplicerade och det står jag fortfarande för, säger Mikael Dahlqvist.

– Jag underskattar inte alls medborgarna, men man vet själv hur det är när man ska ta beslut – man måste ha väldigt mycket fakta framför sig och vara påläst och vi bedömde att opinionen inte var tillräckligt stark för att ifrågasätta bygget. Visst, det var kontroversiellt, men vi tyckte ändå att majoriteten var positiv.

***

För att ta fram rätt utseende på nybygget anordnade Hagfors kommun en arkitekt- och formgivningstävling där kommunen fick in fyra alternativ. En jurygrupp bestående av nio personer fastnade för förslaget "poppel" av Larsson Lindstrand Palme arkitektkontor, Berg arkitektkontor och Nivå landskapsarkitektur.

Slutsumman för bygget hamnade på nära 270 miljoner kronor, vilket var drygt 15 miljoner mer än vad som budgeterats och enligt en slutrapport till kommunstyrelsen några år senare konstaterades att driftskostnaderna på skolorna i kommunen minskat årligen med drygt 14,3 miljoner kronor.

Dåvarande gymnasieläraren Stellan Andersson var inte alls tillfreds med de nya skollokalerna som på sina håll var trånga redan när ÄBC öppnade för alla elever.
Dåvarande gymnasieläraren Stellan Andersson var inte alls tillfreds med de nya skollokalerna som på sina håll var trånga redan när ÄBC öppnade för alla elever. Foto: Daniel Olausson

Men alla var inte nöjda. Gymnasiet, som redan tidigare varit tveksamt inställd, upplevde direkt på sina håll att skollokalerna blivit för trånga.

– Personligen för mig och hela NO-sidan hade vi haft väldigt gott om utrymme förut och det blev ju betydligt sämre, säger Stellan Andersson som flyttade in i nybygget redan under våren 2010.

– Vår materiella utrustning och preparationsrum blev alldeles för svårt tilltagna och det var ju en miss. Sådana saker behöver man ha uppdukat när man har flera klasser, man kan inte hålla på att plocka fram och ta bort allt efter sig mer eller mindre varje dag.

Kostsamma moduler

Högstadiet var tänkt att flytta in stegvis, men där tillkom snabbt alla elever och med en flyktingvåg som i Hagfors började några år tidigare än den stora på hösten 2015 fylldes skolan ut snabbt.

Idag betalar Hagfors kommun drygt 37 000 per månad för moduler för att få plats för alla elever och trångboddheten på ÄBC, liksom skolorganisationen i kommunen som helhet, är något som är flitigt omdiskuterat.

– Det blev bra, men inte riktigt som det var tänkt från början, säger Björn Dahlin och påpekar att det idag planerade teknikhuset fanns med i planeringen redan då.

– Det togs nog bort av kostnadsskäl, tror jag. Och det är klart att det var mycket pengar att lägga på ett skolbygge och det var egentligen två saker det sparades på; teknikhuset och det att nybyggnationen minskades med en sektion. Den hade man behövt idag. Men man får ha respekt för att allt kostar pengar.

En skiss på hur det nya teknikhuset kan komma att se ut. Ett inriktningsbeslut är fattat och det återstår än några år innan det kan komma att bli verklighet.
En skiss på hur det nya teknikhuset kan komma att se ut. Ett inriktningsbeslut är fattat och det återstår än några år innan det kan komma att bli verklighet. Foto: Sweco

Idag är planerna på ett så kallat teknikhus intill ÄBC långt gångna. Politisk enighet råder än så länge och den skulle lösa många knutar.

– Det är ställt utom allt rimligt tvivel att den behövs, säger Stellan Andersson.

– Vi får inte vara i Primusfastigheten med byggprogrammet längre, Forsskolan har dåliga lokaler för industri- och fordonsprogrammet och det är inte så bra för elprogrammet heller. Det blir mycket mer rationellt att ha alla programmen på ett och samma skolområde. Det ser jag fram emot, även om det är en väldigt stor investering.

***

På grund av coronapandemin och dess restriktioner firar man tioårsdagen internt. Annat var det den 8 september 2010 när kung Carl XVI Gustaf klippte band inför hundratals Hagforsbor, vilka han uppmanade att möta satsningen med stolthet.

Både Björn Dahlin och Mikael Dahlqvist anser att man med facit i hand hade kunnat göra vissa delar annorlunda, men de är båda överlag nöjda och stolta över den då smått unika satsningen som Hagfors kommun gjorde.
Både Björn Dahlin och Mikael Dahlqvist anser att man med facit i hand hade kunnat göra vissa delar annorlunda, men de är båda överlag nöjda och stolta över den då smått unika satsningen som Hagfors kommun gjorde. Foto: Daniel Olausson

Han kallade det en framsynt och unik lösning. En förebild för många.

– Det finns en del mindre saker som man kunde fundera över, med storleken är det lätt att vara efterklok och det var en del materialval man kunde gjort annorlunda. Men för vår kommun blev det en jättebra lösning, och det är en bra lösning för att bibehålla kvalitén och samtidigt ha en bra ekonomi på det hela, säger Mikael Dahlqvist och fortsätter:

– Jag är fortfarande väldigt glad över att vi tog det här modiga beslutet, för det var ett tufft beslut att ta. Det hade varit betydligt bekvämare att bygga en F-9- eller en F-6-skola och sedan renovera gymnasiet.

Artikeltaggar

Björn DahlénCarl XVI GustafGlenn OlssonHagforsJimmy JanssonMikael DahlqvistSkola och utbildningStellan AnderssonÄlvstranden bildningscentrum

Så här jobbar VF med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.