Bakom varje matta ligger en fysisk kamp men också friheten att helt kunna följa sin intuition. Textilkonsten blev, något motvilligt, Anja Fredells sätt att bearbeta de stora frågorna.
– Jag tror på den kreativa processen som en väg till att bli en bättre människa, säger den Torsbyfödda konstnären, nu aktuell med en utställning i Karlstad.
Hon är sökaren som alltid närt en romantisk dragning åt det dekadenta men numer lever tryggt småbarnsliv i en Göteborgsförort. Dansaren som efter gymnasieåren i Karlstad hoppade på en världsomspännande kulturrörelse och slutligen fann sig säljande grönsaker på en marknad i San Diego om söndagarna. Anja Fredell känner ibland att hon måste försvara sitt val att satsa på textilkonsten. Inte minst gentemot sig själv. Åtminstone var det så tidigare.
– Jag upplevde ett jättestort motstånd inom mig. Ska jag plugga i sju år för att göra mattor, liksom? Jag ville ju göra något coolt. Men det blir mattor, och jag har börjat acceptera det, jag har börjat gilla objektet helt enkelt.
Skjuter in garnet
Det var när hon upptäckte den textila tekniken tuftning som hon började omvärdera sin inställning till att jobba med bruksföremål. Den fysiskt krävande metoden innebär att man med hjälp av en slags pistol skjuter in garnet i väven, där Anja Fredell gärna låter motiven växa fram genom direkta infall hon får.
– Jag får stå där i min kamp och det känns som att det passar min personlighet väldigt bra. Gobelängväv, som är en annan textil teknik där man kan skapa bilder, tar exempelvis extremt lång tid och kräver större förberedelse. Nu kan jag få ett infall och låta det ta plats direkt.
– Jag känner också att jag kan vara mer kreativ när hela kroppen får vara involverad. Där påminner det lite om dansen, som var det första estetiska uttrycket jag upptäckte som liten.
Anja Fredell minns även en scenföreställning hon såg i Stockholm som mycket ung, en upplevelse som lämnade henne både förundrad och upprymd.
– Det var något helt annat än det vanliga livet i Torsby. Väldigt, väldigt tidigt förstod jag att jag ville göra något med "det där andra". Jag ville komma i kontakt med det kreativa, det jag hade sett på teatern.
Hippierörelse
Danslinjen på Sundstagymnasiet i Karlstad blev inkörsporten för Anja Fredell, som något år efter studenten tog ett språng ut i världen genom att engagera sig i den kulturutövande välgörenhetsorganisationen Up with people, grundad av amerikanska hippies 1968.
– Jag tror vi var omkring 80 personer från olika delar av världen och vi gjorde föreställningar i USA, Mexiko och Filippinerna. Mellan föreställningarna volontärade vi och bland de sista stoppen var en grönsaksfarm i Kalifornien. Jag tyckte det var spännande och givande så jag frågade dem om jag kunde få komma tillbaka efter turnén, och det fick jag. Så jag bodde i en jurta ute i skogen och sålde grönsaker varje söndag på San Diegos stora marknad.
Det var också under tiden med Up with people som Anja Fredell förstod att hon var färdig med dansen. Hon sökte sig vidare.
– Intresset för det textila kom under mitt andra år på folkhögskola. Jag gick först på Kyrkerud och sedan på Steneby och det var läraren där som tyckte att materialitet var något för mig. Hon pushade mig till att gå den textila vägen, något jag är glad för i dag men som inte kändes alldeles givet då.
Varför inte?
– Jag tror jag kände att jag liksom blev lite inskyfflad i ett fack som har lite lägre status, inte minst på institutionerna. Och många gallerier ställer inte ut textilkonst. Det är ju ett hantverk på ett annat sätt. Men i dag älskar jag det.
Som familjedraman
Under åren på HDK (Högskolan för design och konsthantverk), där Anja Fredell tar en master nästa år, har hon utvecklat ett eget konstnärligt uttryck där färgerna ofta spelar en stor roll i det rent visuella.
– Det känns väldigt lätt med färg för mig, det är ett redskap jag behärskar, en av få grejer jag känner mig självsäker i. Det sker på ett väldigt intuitivt sätt.
Och den där föreställningen hon upplevde i Stockholm för många år sedan, på sätt och vis går det att dra en röd tråd därifrån till vad Anja Fredell vill utforska i sin konst i dag.
– När jag började fundera kring vad det är för frågor som upptar och intresserar mig så insåg jag att mycket handlar om mellanmänskliga relationer, framförallt de som tar plats i hemmet. Jag började formulera det där och nu kan jag föreställa mig mattan som en scen, en slags teaterscen. Och på scenen utspelar sig familjedramat, där olika scenarion ageras ut. Helt plötsligt blev mattorna jätteintressanta för mig att göra.
Anja Fredells utställning visas i Konstfrämjandets galleri i Karlstad.