• idag
    26 sep
    11°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      4.8 mm
  • söndag
    27 sep
    20°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    18°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    29 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    30 sep
    15°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

(S)kyldiga till en rättsskandal?

Debatt
PUBLICERAD:
Volontärnätverket Världen i Värmland vill se en omedelbar granskning av Migrationsverket och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Foto: Henrik Montgomery/TT
Morgan Johansson offrar unga afghaner på den politiska maktens altare.

Under 2015 sökte 163 000 personer asyl i Sverige. 42 000 av dem kom från Afghanistan varav 23 000 var ensamkommande barn. Migrationsverket trixar med siffrorna för att skönmåla sanningen men hur gick det egentligen för den här gruppen asylsökande? Kunde de erbjudas det skydd som de så väl behövde i vårt land?

Naturligtvis hamnade de i Migrationsverkets långa köer som alla andra men där sökande från just Afghanistan medvetet prioriterades ned.

En utvärdering 2017 visar att av de asylsökande från Afghanistan hade 34 procent beviljats asyl.

Samma siffra sjönk till 31,8 procent för 2018, vilket placerar Sverige långt under genomsnittet i Europa. En granskning av statistiken specifikt för gruppen ensamkommande unga från Afghanistan visar att Sverige beviljar dessa i ännu lägre omfattning än hela gruppen asylsökande från Afghanistan.

Många av de ungdomar som kom till Sverige som barn hann fylla 18 år under asylprocessen. Av de ansökningar som registrerades 2015-2016 fick endast 12 procent av de som hunnit fylla 18 år bifall på sin asylansökan. Ser vi till de som blivit ålderuppskrivna med hjälp av den hårt kritiserade metoden för åldersmedicinsk bedömning (MÅB) är motsvarande siffra 6 procent (utvärderat i december 2017). Dessa 6 procent ska jämföras med genomsnittet för beviljandegraden för just denna grupp i hela EU:s som var 46 procent (2018). Statistiken stämmer väl överens med våra egna erfarenheter som medlemmar av civilsamhället. Vi har sett oräkneliga exempel på unga afghaner som nekas asyl i Sverige och som flyr vidare till Frankrike och Italien där de beviljas asyl på exakt samma grunder.

Frågor som måste ställas är varför svenska Migrationsverket inte ser samma skyddsbehov för de ensamkommande unga från Afghanistan som övriga EU-länder ser? Och varför är beviljandegraden så oerhört låg för de som utsatts för MÅB, en metod som saknar vetenskapligt stöd?

Frågan är vilka direktiv Migrationsverket egentligen arbetar utifrån vid bedömning av skyddsbehovet för just unga afghaner. För att gå till botten med det krävs en objektiv och transparent granskning av Migrationsverkets myndighetsutövning i denna fråga. En kommission har utlovats av Regeringen som ska granska de medicinska åldersbedömningarna men resultatet ska redovisas först 2024. Det är högst anmärkningsvärt att den metod som utan vetenskapligt stöd kunnat införas så skyndsamt, och som fått så avgörande konsekvenser för de som tvingats genomgå den, nu behöver ytterligare fyra år för att kunna utvärderas. Är Morgan Johansson och Regeringen rädd för vad som kan framkomma? Kan det vara så att det befarade resultatet kan antas påverka möjligheten för Socialdemokraterna att vinna valet 2022? Kommer kommissionens redovisning visa att den största rättsskandalen i svensk efterkrigstid har genomförts med Socialdemokraterna och Morgan Johansson som ansvariga?

De ensamkommande unga från Afghanistan används som verktyg i den signalpolitik som blev så viktigt efter 2015. Det är ett cyniskt och strukturellt övergrepp som drabbar unga människor i ett land som nyss gjort barnkonventionen till lag. Vi kräver omedelbar granskning av Migrationsverket och av Morgan Johansson.

Världen i Värmland

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.