• fredag
    25 sep
    13°
    • Vind
      6 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    25 sep
    15°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    26 sep
    16°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      1.8 mm
  • söndag
    27 sep
    20°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    28 sep
    18°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Replik: Kärnkraftens kostnader och säkerhet

Debatt
PUBLICERAD:
Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Självklart sjunker kostnaden för vindkraft när man med subventioner bygger stora serier.

Hade kärnkraften stöttats på motsvarande sätt och vindkraften belagts med hög effektskatt, strypta forskningsanslag, ”tankeförbud” m.m. hade prisbilden sett annorlunda ut. De svenska kärnkraftverken byggdes på ca 5 år och Kina och Korea bygger idag sina kärnkraftverk på motsvarande tid och till en avsevärt lägre kostnad än de enstaka verk som byggs i Europa. Det svala intresset för att bygga kärnkraft i Sverige beror på att ingen vågar lita på att politikerna inte hittar på nya sätt att göra verksamheten olönsam.

Som jag framhöll i mitt tidigare inlägg är det totalkostnaden på systemnivå som är den intressanta och där beräknas el från ett system utan kärnkraft bli 2-10 ggr dyrare än ett system med kärnkraft. Den lägre siffran förutsätter fossilbaserad balanskraft. Att en utredning visar att ett system utan kärnkraft skulle kunna vara möjligt betyder inte att det är önskvärt. Det blir funktionellt och miljömässigt avsevärt sämre och flera gånger dyrare.

Franke konstaterar att vindkraftens dåliga lönsamhet beror på överproduktion. Så är det och därför är det obegripligt att det byggs mängder av olönsam vindkraft, som ingen efterfrågar, så långt bort som möjligt från eventuella brukare (det strider även mot miljölagen). Men vindkraftelens värdefaktor är också betydligt lägre än kärnkraftens. Eftersom behov saknas i Sverige måste merparten gå på export till mindre än halva självkostnaden (man konkurrerar där med dansk och tysk vindkraft). Istället lägger man ner kärnkraftverk, som går med miljardvinster och som finns nära behoven och vars el verkligen behövs. Obegripligt både ur ekonomiska och miljömässiga perspektiv.

Renovering och utbyggnad av det befintliga elnätet för anslutning av nya abonnenter är en helt annan sak än den enorma utbyggnad som krävs för anslutning av vindkraften. Nätbolag kan neka anslutning av abonnenter när kapacitet saknas. Det borde man göra även för anslutning av producenter och då borde exploateringen av Norrland omgående stoppas. Nu måste man spilla vatten i vattenkraftverken när det blåser för att inte behöva stoppa vindkraftverken.

Beträffande frågan om säkerhet har kärnkraften visat sig vara det säkraste av alla nu använda alternativ för elproduktion. Säkerhetskraven har hela tiden höjts, ibland med ganska marginell inverkan på säkerheten, medan vindkraften undantas från generellt gällande säkerhetskrav för maskinkonstruktioner.

Per Fahlén

Prof.em. (energi & miljö, Chalmers)

Svar direkt

Per Fahlén rundar två viktiga fakta när han fortsätter argumentera för en satsning på nybyggd svensk kärnkraft.

För det första är kärnkraften både dyr och olönsam. Det är dubbelt så dyrt att bygga ny kärnkraft jämfört med att investera i sol eller vind. Och trots att effektskatten har tagits bort är reaktorerna olönsamma.Intresset för att bygga nytt är därför nästan obefintligt.

För det andra klarar sig Sverige utan kärnkraft. Den statliga Energimyndigheten har slagit fast att Sverige har ”mycket goda förutsättningar för ett 100 procent förnybart elsystem som både är kostnadseffektivt och har en hög grad av försörjningstrygghet”.

Det statliga affärsverket Svenska Kraftnät kommer till samma slutsats. Sverige klarar sin elförsörjning utan kärnkraft år 2040, även om vi använder 30 procent mer el jämfört med i dag.

Peter Franke

Politisk redaktör

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.