Gör skolan mer jämlik igen

Ledare
PUBLICERAD:
En jämlik skola där alla får utvecklas är bästa sättet att skapa ett jämlikt samhälle.
Foto: Gorm, Kallestad
Skolan är det viktigaste instrumentet för att skapa ett jämlikt samhälle. De senaste årtiondena har ojämlikheten ökat i Sverige, mest i hela OECD. Skolan är inget undantag. Ojämlikheten märks tydligt i skolresultaten och det är en olycka inte bara för eleverna som misslyckas utan för hela landet.

Jämlikhetskommissionen har jobbat i två år och i förra veckan lämnade utredaren Per Molander över två tegelstenar på sammanlagt 1 150 sidor till finansminister Magdalena Andersson. Det är ett imponerande slutresultat, med både en grundlig analys av läget och en rad konkreta förslag på förändringar.

Tyvärr har dagens riksdag en borgerlig majoritet och flera av förslagen skulle avfärdas och ratas som alltför radikala. Men för Socialdemokraterna bör expertutredningen bli ett bra underlag inför partikongressen nästa år och valrörelsen 2022.

Per Molander, ordförande jämlikhetskommissionen, har lagt fram den tunga och viktiga utredningen En gemensam angelägenhet.
Foto: Jessica Gow/TT

Per Molander drar slutsatsen att staten har abdikerat på flera områden. Det gäller bostadsbyggandet, migrationen och inte minst skolan. Det är en korrekt beskrivning och en förklaring till att klyftorna har växt snabbt. Den rikaste tiondel tjänar i dag lika mycket som den fattigare halvan av befolkningen gör.

Experterna konstaterar att det fria skolvalet och friskolornas entré för snart 30 år sedan har bidragit till ökad skolsegregation. Göran Perssons kommunalisering några år tidigare har också minskat möjligheten till en likvärdig skola som kompenserar för elevernas olika förutsättningar.

Som enda land i världen tillåter Sverige fritt vinstuttag i skolan. Villkoren för friskolorna är dessutom orimligt generösa. Från starten 1992 fick de 85 procent av den offentliga resursen per elev. Fem år sedan höjdes ersättningen till 100 procent efter krav från Miljöpartiet. Någon analys gjordes inte inför beslutet.

Jämlikhetskommissionen konstaterar att friskolorna får ta sig alltför stora friheter och att de är finansiellt överkompenserade. De får för mycket pengar helt enkelt.

Elever med goda studieförutsättningar är överrepresenterade i friskolorna, som också ägnar sig åt betygsinflation. Det visar sig när resultaten i de nationella proven jämförs med betygen. Höga betyg blir för friskolorna en marknadsföringsinsats.

Kommissionen pekar dessutom på det orimliga i att en vinstdrivande verksamhet även sysslar med myndighetsutövning. Experterna landar i det behöver utredas förutsättningslöst.

Friskolorna har starka supportrar. Ägare som vill försvara sina vinster, lobbyister som slåss för marknadsekonomin och föräldrar som gjort medvetna skolval för sina barns bästa. Men de vägrar se att hela samhället förlorar på att skolsegregationen ökar och klyftorna växer.

Kommissionen vill att staten tar ett större ansvar och det är högst befogat. De föreslår att länsskolnämnderna återskapas med länsstyrelsen som organisatorisk hemvist. Alternativet är att stärka Skolverket på regional nivå.

Experterna vill att skolans resurser fördelas i ett centralt reglerat system. De vill begränsa den fria etableringsrätten genom en förhandsprövning av behovet. De vill sätta stoppa för kommuner som subventionerar lokalkostnader för friskolorna.

De vill ha ett gemensamt antagningssystem och extern rättning av de nationella proven. De efterlyser skärpt statlig tillsyn och vill att den centrala läromedelsgranskningen återinförs.

Det är så nära ett återförstatligande av skolan som det går att komma och det är både klokt och nödvändigt om likvärdigheten ska uppnås. Som vi har det nu kan vi inte ha det. Det borde även de liberala partierna begripa och ändra inställning.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.