• idag
    5 aug
    15°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    6 aug
    20°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    7 aug
    25°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • lördag
    8 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • söndag
    9 aug
    26°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm

Var är politiken för grönare matvanor?

Debatt
PUBLICERAD:
Det är tydligt att vi behöver ett kostskifte, för planeten såväl som för hälsan", skriver Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter.
Foto: Linus Meyer
Maten vi äter ställer till med stora problem både för miljön och hälsan.

En omställning till mindre rött kött och mer vegetabilier poängteras av allt fler, och ingår också i EU:s nya matpolitik ”Farm to Fork”. Utvecklingen har börjat, men konsumenten kan inte bära hela ansvaret. Det krävs tydliga och mer kraftfulla politiska initiativ.

Sedan 90-talet har vi sett en starkt ökande köttkonsumtion till att 2016 ligga på hela 87,7 kilo per person och år. Billiga importvaror och hård marknadsföring har bidragit till det.

Men trenden verkar ha avstannat. Kanske handlar det om en ökad medvetenhet kring hur köttproduktionen påverkar klimatet? Kanske var det den torra sommaren 2018, som gjorde att vi genom brandröken direkt kunde se facit på hur ett varmare klimat kan drabba oss redan idag?

Men den minskning vi sett hittills räcker inte. Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött per vecka, alltså max 26 kilo per person och år. Av det bör endast en liten del vara charkprodukter. Enligt Världshälsoorganisationen WHO finns ett tydligt samband mellan processat kött och risk för cancer.

Samtidigt som många äter för mycket animaliska produkter, äter vi i Sverige allt för lite frukt och grönsaker. Bara en av tio unga får i sig den mängd som är bra för hälsan. Det är tydligt att vi behöver ett kostskifte, för planeten såväl som för hälsan.

Men hur når vi dit? Som enskild konsument kan du göra en del – om du har kunskapen och resurserna att göra det. I undersökningar kan man se att unga med högutbildade föräldrar har mer hälsosamma matvanor än de med lågutbildade föräldrar. Det måste vara lätt att göra rätt. Det måste även bli lättare för den enskilda konsumenten att välja rätt vegoprodukter. Även här finns livsmedel som inte klarar kraven på hållbarhet.

För jämlika möjligheter behövs därför politiska insatser som ger bättre förutsättningar för alla.

Sveriges Konsumenter föreslår att politiken börjar här:

1. Receptet finns – använd det. Livsmedelsverkets kostrekommendationer visar vägen för hållbara, hälsosamma matvanor. Sätt etappmål för hur de kan följas på befolkningsnivå.

2. Börja från början – i skolan. Ämnet hem- och konsumentkunskap måste få långt mer utrymme än idag i skolplanen. Skollunchen kan utnyttjas bättre, som en central och viktig pedagogisk del. På så sätt ges framtidens konsumenter kunskap om hälsosam och hållbar mat och hur den ska tillagas.

3. Hållbar produktion och hållbar konsumtion hänger ihop. Politiken måste gynna en utveckling av hållbara vegetabiliska proteinkällor och öka produktionen av frukt och grönt Sverige. Gärna ekologiskt producerad. Den animalieproduktion som gynnas ska ha positiva effekter på miljö, klimat, biologisk mångfald och djurvälfärd, så som produktion från betande djur, ekologiskt kött eller naturbeteskött.

Att ge större utrymme på tallriken för grönsaker och hållbara alternativa proteinkällor är en vinst. För klimatet, folkhälsan och även för plånboken. Men även om konsumenten kan göra bra val, så är det politiken och företagen som måste agera för den stora omställningen. Den kan inte ligga på konsumentens axlar.

Jan Bertoft

Generalsekreterare, Sveriges Konsumenter

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.