Partiledarna Ulf Kristersson (M) och Nyamko Sabuni (L) gör gemensam sak och slår på DN Debatt ett slag för mer kärnkraft i Sverige. De vill ändra lagstiftningen och tillåta många nya små kärnreaktorer runt om i landet. Det är en urusel idé av flera skäl. Kärnkraften hör inte hemma i framtidens Sverige.
Tillsammans med Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vurmar de för satsningar på en orimligt dyr och farlig teknik. Flera av partierna slåss dessutom för sänkt bensinskatt, vilket skulle vara förödande för målet att göra Sverige fossilfritt till år 2040.
Argumenten för en storsatsning på kärnkraft är svaga och dåligt underbyggda. Kristersson och Sabuni hävdar att avvecklingen av de svenska reaktorerna hotar jobb och tillväxt, utan att leverera några fakta som stöder det. I dag exporterar Sverige stora mängder el.
Tron på att den fjärde generationens kärnkraftverk ska lösa energifrågan är överdriven och naiv. De finns fortfarande bara på ritbordet och Frankrike har lagt ned sitt stora forskningsprojekt kring nya reaktorer.
I dag stängs det fler reaktorer än de som byggs och planeras världen runt. I Finland är storsatsningen Olkiluoto 3 elva år försenad och blir många miljarder dyrare än beräknat. Flera andra projekt har lagts ner när kostnaderna har skenat.
Samtidigt sjunker kostnader kraftigt för investeringar i sol och vind. När Vattenfall beslutade att stänga Ringhals 1 var det ett affärsmässigt beslut, som de fyra partierna sedan försökte riva upp i riksdagen.
Så visst kan väl de fyra borgerliga partierna slåss för att ändra lagen och tillåta nya reaktorer både här och där, men finns det någon som vill bygga dem utan stora statliga subventioner? Tveksamt. Och vem ska betala för den omfattande säkerheten om det ska byggas kärnkraftverk i Karlstad och Hagfors? Kommunen, staten?
Nej, förslaget är populistiskt röstfiske. De kvarvarande reaktorerna kan ticka på i 20 år till. Fram till dess och därefter har Sverige goda möjligheter att klara elförsörjningen utan ny kärnkraft.
Svenska Kraftnät har i en långsiktig marknadsanalys visat att vi klarar oss utan kärnkraft 2040, även om elanvändningen stiger med 30 procent jämfört med i dag. Vind, sol, vatten och biokraft täcker upp.
Landets förutsättningar att få ett förnybart elsystem på plats till 2040 utan kärnkraft är mycket goda , konstaterade sju forskare från Chalmers, KTH och Lunds universitet på DN Debatt i slutet av maj.
Kombinationen med bra vindlägen, gott om biomassa och en väl utbyggd vattenkraft är en bra grund. Lägg därtill en industri som i stora delar håller på att ställa om till förnybart.
Det betyder inte att det är problemfritt. Elnätet är ålderstiget och underdimensionerat. Här krävs stora investeringar för att öka överföringskapaciteten från producenterna i norr till konsumenterna i söder. Lokala ellager i de större städerna kommer också att behövas. Alla kan dessutom bidra genom att effektivisera sin egen elförbrukning genom att spara och snåla så mycket som möjligt.