Den psykiska ohälsan i vårt samhälle breder ut sig allt mer. Allt fler ringer självmordslinjen och räddningstjänsten i Karlstad åker allt oftare på suicidlarm.
– Vi är rädda för att fler kommer få självmordstankar längre fram när man tydligare kan se effekterna av pandemin, säger Karin Schulz, generalsekreterare för Mind.
Räddningstjänsten i Karlstadsregionen åker allt oftare ut på suicidlarm som går under rubriceringen "svår belägenhet". Det vill säga incidenter när personer uppehåller sig nära spårområden, att det finns hot om att någon tänker hoppa från en byggnad, eller att någon tänker hänga sig.
– Tyvärr har det här blivit en vardagshändelse för oss, lika vanligt som trafikolyckor och bränder. Vi åker i snitt på två sådana larm i veckan, säger Thomas Hörnström, insatsledare på Karlstadsregionen med ansvar för suicidfrågor.
Det finns en tydlig trend. I år har räddningstjänsten i Karlstadsregionen hittills åkt på omkring 45 suicidlarm. Ifjol var den siffran 17 under det första halvåret. Det är alltså mer än en fördubbling.
– Vi satsar hårt på att utbilda all vår nyanställda personal i hur det är att arbeta gentemot en självmordsnära person, säger Thomas Hörnström.
Ökar även nationellt
Mind grundades 1931 och hette från början Svenska föreningen för psykisk ohälsa och de administrerar bland annat "Självmordslinjen". Dit man kan ringa om man har självmordstankar. De senaste åren har man sett en rejäl ökning i antalet samtal. 2018 hade man knappt 140 000 samtal, ifjol drygt 180 000 och hittills i år strax över 100 000.
– Vi ser en jätteökning och att det finns ett stort behov av att prata med oss, säger Karin Schulz.
En förklaring till den senaste tidens ökning kan vara förra årets nedläggning av den nationella stödlinjen och att därför fler istället söker sig till Mind, men det säger samtidigt något om den psykiska ohälsan i samhället.
– Många är sjukskrivna, stressade och unga mår allt sämre. Fler unga tar psykofarmaka. Lägg där till att vi lever i en pandemi som bidrar till fysisk distansering, isolering och ekonomiska bekymmer, säger Karin Schulz.
Hur arbetar ni för att förebygga psykisk ohälsa?
– Direktstödet handlar om att uppmuntra till att söka hjälp, att man ska ta sig själv på allvar och inte skämmas över sina besvär. Minska skammen och stigmatiseringen. Ett samtal kan många gånger lindra oron och ångesten, säger Karin Schulz.
Ifjol skedde 181 887 kontaktförsök till Självmordslinjen. 168 841 av dem fick aldrig prata med någon.
– Det här är ett jätteproblem, vi kan i snitt bara ta emot ungefär tio procent av alla samtal till oss, vi behöver mer resurser för att kunna förstärka vår kapacitet, säger Karin Schulz.
Niljung: "Vi måste våga prata om det"Coronapandemins inverkan
Coronapandemin har utan tvekan påverkat människors mående, men det är svårt att hävda att den ökade psykiska ohälsan enbart beror på pandemin. Både räddningstjänsten i Karlstadsregionen och nationella Mind kunde nämligen se en ökning av suicidala tendenser redan innan coronapandemins intåg i Sverige.
– Det är svårt att bara koppla ökningen av samtal till coronapandemin, då vi även tidigare har sett en ökning. Däremot är vi rädda för att fler kommer att få självmordstankar längre fram när man tydligare kan se effekterna av pandemin. Forskning visar nämligen att självmorden ökar först efter en kris, säger Karin Schulz.