• tisdag
    11 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    18°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Kvinnorna tar smällen

Ledare
PUBLICERAD:
Sova på jobbet, eller försöka sova på jobbet, är det många som gör. Men hur många förväntas göra det gratis och med krav att arbetstiden ska jobbas in en annan dag?
Foto: Stina Stjernkvist/TT
Varför är det alltid kvinnor som förväntas jobba gratis? Inom omsorgen är sovande jour ett sätt för arbetsgivaren att slippa räkna arbete som arbete – och slippa betala för det.

Ett par kvällar i veckan har chefen bestämt att du ska komma till jobbet och sova. Det är inget direkt jobb inplanerat, men skulle något hända under natten förväntas du vakna och göra en jobbinsats innan du får lägga dig igen och försöka somna om.

Det är inte varje natt du faktiskt väcks, men det är ändå inte som att sova hemma i den egna sängen.

Sova på jobbet på fritiden utan betalt och behöva vara beredd att jobba gratis? Annat än i rena undantagsfall låter det säkert helt absurt.

Så kan man säga att du verkligen jobbar? Är tiden du sover i sängen på arbetsplatsen verkligen arbetstid? Tid som du borde ha betalt för, tid som räknas av från de arbetstimmar du förväntas göra under en vecka?

Jobbar du inte inom vård eller omsorg svarar du sannolikt ett kraftfullt “ja” på båda frågor. Sova på jobbet på fritiden utan betalt och behöva vara beredd att jobba gratis? Annat än i rena undantagsfall låter det säkert helt absurt.

Såvida du alltså inte jobbar inom vård eller omsorg där detta regelbundet förväntas. Kollektivavtalet som reglerar den sovande jouren och som innebär att den som jobbar inte får lön för alla timmar på jobbet och alla timmar inte heller räknas in i sysselsättningsgraden, ser Kommunal till och med som en stor framgång när den förhandlades om för några år sedan. Tidigare var det nämligen ännu sämre.

Att som nu jobba halva natten med bara en jourersättning på några tior i timmen är en “förbättring”.

Att halva natten inte räknas in i sysselsättningsgraden och därför innebär att du, för att få ihop dina timmar under arbetsveckan, måste schemaläggas mer än hundra procent – är i alla fall bättre än det var förut.

Det är rätt uselt.

Och det blir på nåt sätt ännu mer uselt när man inser att det, så klart, är den kvinnodominerande skattefinansierade verksamheten där de anställda behandlas så här.

Hur hade det låtit om man exempelvis krävt att anställda inom exempelvis  räddningstjänsten, en mansdominerad arbetsplats där de anställda regelbundet också sover jobbet, inte fick lön för all tid de var på arbetsplatsen och dessutom förväntades jobba fem timmar extra varje vecka? Det brinner ju inte varje natt trots allt...

Kanske är de där fem extra timmarna det allra uslaste. Räknar en arbetsgivare inte all tid som personalen tillbringar på jobbet som “riktig arbetstid” kan de schemalägga samma personal många fler timmar på en vecka inom omsorgen utan att det kostar dem mer.

Och så kan kommunen till på köpet skryta med att man minsann erbjuder sin personal heltid!

Betalar gör i slutänden som vanligt de anställda med lite fler timmar på jobbet, lite sämre sömn, lite sämre lön, lite sämre hälsa, lite sämre pension och lite sämre arbetsvillkor.

Alla förstår att kommunernas ekonomier är tajta och att framtiden inte på något sätt ser ljusare ut. Men det måste bli ett slut på att det är de kvinnodominerade, tunga och lågbetalda jobben som ständigt tar smällen. 

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.