• idag
    6 juli
    14°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.9 mm
  • tisdag
    7 juli
    17°
    • Vind
      5 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    8 juli
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    9 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      V
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    10 juli
    18°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Bästa neonatalvården i världen

Debatt
PUBLICERAD:
René Flackings forskning om amning och anknytningen mellan förälder och det för tidigt födda barnet har väckt internationell uppmärksamhet.
Foto: René Flacking
STARRIN SONDERAR: René Flacking är Karlstadtjejen som inte hade några som helst tankar på att göra karriär. Men en lysande sådan blev det. Nu är hon professor i pediatrisk omvårdnad vid Högskolan Dalarna och gästprofessor i England. Hennes forskning om amning och anknytningen mellan förälder och det för tidigt födda barnet har väckt internationell uppmärksamhet.

Renée Flacking utbildade sig till barnsjuksköterska i Falun där hon också specialiserade sig inom området. Arbetet vid neonatalavdelningen i Falun där barn som föds för tidigt vårdades väckte Renées intresse för forskning.

– Vården var endast fokuserad på barnet och föräldrarna fick inte vara där. Amning handlade mycket om produktion, hur mycket mammor pumpade ur och hur mycket barnet fick i sig. Det blev mycket stress runt amning och mammor kände sig inte som mammor, framför allt för att de inte fick bo med sina barn.

Att få möjlighet att forska hägrade. Lyckan stod henne bi. Hon blev antagen som doktorand vid Uppsala universitet i början av 2000-talet.

I Sverige föds cirka 7000 barn för tidigt. Det är vården av dem som mycket av Renées forskning kommit att handla om.

Renée disputerade 2007 på en avhandling om att amma och bli mamma. Av bara farten blev det en strålande akademisk karriär – något som hon inte alls hade räknat med. Hon utnämndes till professor 2018. Innan dess hade hon hunnit med att göra internationellt avtryck.

Renée säger inte utan stolthet:

– Om det är något jag gjort så är det att sätta fokus på amning som en relation och inte bara nutrition. När jag började forska var i stort sett alla studier fokuserade på att mammor skulle börja amma och att amma länge. Inga studier handlade om hur de upplevde att amma.

Men understryker hon:

– Om man ammar så är själva amningen en aktivitet som man gör ofta. Och gillar vi det så blir det trevliga stunder men om vi upplever oro, stress eller att vi inte är bra på det så blir det himla jobbigt. Och amning tar tid att lära sig, det går inte bara på ett par försök.

– Att amma är egentligen inte svårare än att steka pannkaka, man måste träna för att det ska bli bra. Problemet är att det handlar mycket om tilltron till sig själv och till den egna förmågan. Och faktiskt att det är två som ska steka pannkakan – både mamma och barn.

Amning har till och från varit ett känsligt ämne och Renée har fått utstå en hel del spott och spe.

– Det finns dom som tror att jag tycker att alla ska amma och det triggar. De tycker att jag borde kasta mig ut för ett stup.

Renée berättar att det har hänt mycket positivt under de senaste 20 åren.

– Sverige har den bästa neonatalvården i världen. Vi ser till barnets behov av att vara nära sina föräldrar nu. Föräldrar kan bo på neonatalavdelningarna och de kan ha barnet hud-mot-hud stora delar av dygnet. Det finns inget annat land i världen där sådana möjligheter finns.

Efter sin disputation blev det England under några år.

– Där var synen på amning annorlunda. Amma offentligt gjorde man inte. Mycket färre mammor ammade där jämfört med i Sverige. Och det var stora skillnader mellan sociala klasser. Den välutbildade medelklassens mammor ammade i betydligt större utsträckning än vad mammor ur arbetarklassen gjorde.

Renée är sedan flera år gästprofessor vid University of Central Lancashire och tillsammans med en forskargrupp har hon genomfört flera uppmärksammade studier om den relationella aspekten av amning.

Jag blir nyfiken på vilken betydelse den forskningen haft.

– Studien har haft stor påverkan på vården i England och Skottland. Jag har haft förmånen att få åka runt och föreläsa både i England och Skottland.

Renée förklarar:

– Ju mer man får vara tillsammans med sitt barn desto bättre känner man vad barnet behöver. Men för att det ska fungera måste det finnas en stödjande vård som inser betydelsen av anknytningen mellan förälder och barn, fortsätter Renée.

Amningskulturen i Sverige är positiv. Sverige ligger högt när det gäller amning, berättar Renée. Drygt 60 procent av alla mödrar ammar fortfarande när barnet är sex månader gammalt. Men Renées forskning visar också att det finns stora socio-ekonomiska skillnader. Nästan hälften av de lågutbildade mammorna slutar att amma inom ett halvt år. Bland de högutbildade mammorna är motsvarande siffra 15 procent.

Renée är involverad i ett flertal projekt som undersöker betydelsen av sociala relationer och emotioner. I ett projekt har hon filmat tidigt födda barns signaler på att de vill amma när de ligger hud-mot-hud.

– Så spännande, säger jag nyfiket?

– Jätteroligt. Det är inte ett forskningsprojekt men ett projekt där vi med hjälp av film kan visa att signalerna finns där, fast de är svaga.

Renée berättar också om ett projekt som befinner sig i startgroparna och som handlar om neonatala emotioner. Ett projekt som bedrivs tillsammans med forskare från Finland.

– Vi vet väldigt lite om hur barn känner. För länge sen trodde man inte att de upplevde smärta. Nu vet vi att de gör det. Men hur de känner, det vet vi väldigt lite om.

Ytterligare ett projekt som är i görningen handlar om hur föräldrar vill att närstående som vänner och mor- och farföräldrar ska involveras under tiden på neonatalavdelning.

Renée sysslar inte enbart med forskning. Hon är också studierektor för forskarutbildning i vårdvetenskap och chef för forskningsenheten ”Reproduktiv hälsa och barn och ungdomars hälsa” som engagerar ett 50-tal forskare.

– Jag älskar engelska deckare, säger Renée snabbt, när jag frågar henne om vad hon gör på fritiden.

På somrarna brukar hon och hennes man resa runt i Landrovern som är utrustad med taktält. Det brukar bli både England och Skottland. Men i sommar blir det förstås inte av på grund av Coronapandemin.

– Nu är det karantän som gäller. Då passar vi på att skola in vår bullterriervalp Greta att sova i taktältet.

Bengt Starrin

Professor emeritus

Karlstads universitet

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.