Ett oförklarligt utbrott i en avlägsen provins i Kina, får effekter som exploderar i ansiktet på mänskligheten i hela världen.
Människor blir sjuka och dör. Människor och företag drabbas av ekonomiska haverier. Gränser stängs. Människor spärras in i sina hem. Våra bästa och sämsta sidor blottläggs. Å ena sidan människors omsorg om sin nästa, å den andra rädslan för den främmande.
Det som nu händer visar tydligt på vidden av det globala samhällets självskadebeteende.
Sällan eller aldrig har vi haft ett så stort behov av att diskutera det framtida samhället som nu. Är globalisering och urbanisering naturlagar vi måste anpassa oss till, eller finns det andra sätt att skapa goda samhällen? Nuvarande modeller måste ifrågasättas.
Modeller som gör det rationellt att utrustning i sjukvården saknas, som gör det rationellt att vi bränner ofantliga mängder fossil energi i jakten på att hålla hjulen snurrande, som gör det rationellt att regnskogarna skövlas, som gör det rationellt att varor och människor flyttas jorden runt i rasande tempo, som gör det rationellt att landsbygderna avfolkas, som gör det rationellt att psykisk ohälsa ökar, som gör det rationellt att montera ner vår självförsörjningsgrad av livsmedel, och inte minst gör det rationellt att driva ett samhälle så sårbart för kriser som vi nu ser att vårt är.
Tolkningsföreträdet av hur våra samhällen innerst inne mår, har överlämnats till ekonomer vars analyser bortser från de delar av samhället som inte låter sig omräknas i penningvärde. Alltså de delar som bygger vår tillit, välfärd och trygghet. Naturens förmåga att tillgodose våra behov av mat, och alla våra livsuppehållande förnödenheter. Alla civilsamhällets ideella arbeten, vars insatser nu visar sig oumbärliga. Inte minst behöver vi värdesätta ekosystemens förmåga att kompensera våra utsläpp.
Att inte ta alla dessa delar i beaktande när man talar om hur vårt samhälle mår, är som om en läkare konstaterar att patientens hjärta mår bra, alltså är patienten frisk. Utan att se njursvikten, benbrottet eller magsåret.
Hur skapar vi ett mindre sårbart samhälle? Hur mycket värre blir det vid nästa kris? Vad kommer att orsaka den? Ansvaret för hur samhället ska kunna gå stärkt ur nuvarande kris vilar tungt på både våra politiker, ekonomer och inte minst opinionsbildande media. Förutom oss alla som individer.
Nu är tid för en samhällets sjukdomsinsikt och:
1: Ta ett bredare grepp om tolkningsföreträdet av samhällets välstånd och förmåga att värna om alla dess medborgare än det snävt ekonomistiska som tillåtits styra i ensamt majestät.
2: Skapa ett samhälle som tar vara på de ”osynliga” tillgångarna utanför de nuvarande ekonomiska kalkylerna.
3: Besinna att mer än 80 procent av energin vi förbrukar globalt kommer från fossila energikällor, som vi förväntas frigöra oss ifrån. Ännu finns det tid att genomföra den frigörelsen under kontrollerade former, innan källorna helt har sinat eller blivit för dyra att utnyttja.
4: Förstå att dessa punkter hänger ihop och får konsekvenser för våra nuvarande och framtida sätt att leva.
Ett i verklig mening hållbart samhälle måste utgå från lokala sammanhang, och baseras på sina platsgivna resurser, inte på exploatering av resurser utifrån. I detta ligger en solidarisk förståelse för att värna om att givna resurser inte missbrukas. Varken i vår närhet, eller någon annanstans på planeten. Dessutom av omsorg för kommande generationers behov.
De osynliga delarna av samhällets välstånd har eroderats under lång tid på grund av mätmetodernas trubbighet. Nu ser vi i Coronakrisens spår hur även den rent penningekonomiska delen krackelerar. I återuppbyggnaden måste därför ingå att åter bygga upp båda dessa delar, i samklang med varandra.
Om vi börjar nu kan vi klara detta i en hanterbar skala. Om inte lär vi av omständigheterna bli tvingade. Om inte vi själva, så våra barn och barnbarn. Det är dem vi nu i snabb takt skuldsätter.
Med hållbarhet och motståndskraft mot kriser som grundpelare. Istället för nervöst sneglande på förutspådda trender om fortsatt urbanisering och globalisering, behöver vi i Värmland bygga vår framtid på våra egna unika förutsättningar.
Det här är en fråga om överlevnad inte om ideologi eller partipolitik.
För föreningen Värmland Visar Världen Vägen genom styrelsen
Marica Möller
Stefan Hellstrand
Olle Göransson
Maria Kvarnström
Adam Slottner