• idag
    10 aug
    23°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      SO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    11 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    12 aug
    25°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    13 aug
    18°
    • Vind
      1 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm

Locka fler till yrkesprogrammen

Ledare
PUBLICERAD:
Fler borde välja yrkesprogrammen på gymnasiet. Här finns jobb att få.
Foto: HENRIK WITT / TT
Att gå ett yrkesprogram på gymnasiet leder snabbare till jobb och bättre inkomster för unga vuxna än att gå ett högskoleförberedande program och inte plugga vidare. Det visar två forskare i en studie, och föreslår att fler borde söka till yrkesprogrammen.

Forskarna Jonas Olofsson och Martin Kvist har tittat på hur det gått för nästan 50 000 elever som gick i årskurs sex i grundskolan 2008. Nio av tio som valde ett yrkesprogram hade jobb tio år senare.

De tjänade 18 procent mer än de som valt ett högskoleförberedande program, men som inte fortsatt plugga på högskola. De hade också mer stabila anställningar och jobb med mer kvalificerad karaktär, skriver forskarna på DN Debatt.

Det är brist på kockar och många andra yrkesutbildade, enligt Arbetsförmedlingens prognos.
Foto: Anders Wiklund/TT

Bristen på yrkesutbildade är stor. Det saknas enligt Arbetsförmedlingen golvläggare, kockar, svetsare, fordonsmekaniker, elektriker, VVS-montörer, murare, undersköterskor med mera. Regeringen räknar med att det behövs svindlande 136 000 nya undersköterskor inom sex år om vården och omsorgen ska klara sig.

LO-yrkena står sig bra i konkurrensen på arbetsmarknaden. Det är klassiska jobb, som visserligen påverkas av konjunkturen, men som inte kommer att försvinna helt.

Nya hus ska byggas och gamla renoveras ständigt. Mat ska lagas och serveras dagligen. Bilar ska servas och bussar köras efter tidtabell. Sjuka och äldre ska vårdas och ses om dygnet och året runt.

Det handlar därför i många fall om framtidsjobb, opåverkade av digitalisering och globalisering. Jobben ska utgöras fysiskt och på en bestämd geografisk plats. De kan inte flytta utomlands. Yrkesutbildningarna borde därför locka fler än de gör.

Jan Björklund är huvudansvarig för att intresset för yrkesprogrammen har dalat kraftigt.
Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Intresset har dock dalat kraftigt och huvudansvarig för det är förre utbildningsministern Jan Björklund (L). När alliansregeringen tillträdde 2006 gick 35 procent av landets gymnasister på ett yrkesprogram. Tio år senare hade antalet sjunkit till 23 procent.

Björklunds stora och tyvärr medvetna misstag var att ta bort behörigheten till högskolan för yrkesprogrammen. Han slog igen dörren i ansiktet på ungdomarna som ville ha den öppen med sitt fördomsfulla tal om att ”alla kan inte bli akademiker”. Nej, det kan och ska de kanske inte, men att stämpla människor tidigt är fel.

Hans resonemang om att yrkeseleverna inte behövde läsa teoretiska ämnen var dessutom galet. En maskinoperatör eller en fordonsmekaniker i dag behöver goda kunskaper i såväl matematik som engelska.

Regeringen Löfven gjorde ett försök att ändra på det och ge alla gymnasielinjer högskolebehörighet i början av 2018, men alliansen röstade nej till förslaget. Björklund ville fortfarande hålla dörren stängd för yrkeseleverna.

Livslångt lärande stod inte högt i kurs hos Björklund. Möjligheten att läsa vidare måste finnas i alla yrken. Chansen att byta karriär ska också finnas där. Alla har rätt att ändra sig.

Ett sätt att få fler att välja yrkesprogrammen vore att se till att arbetsmiljön och villkoren är så bra att byggjobbarna och undersköterskorna orkar jobba kvar ända till pensionsåldern. Det är tyvärr inte fallet i dag, när tunga lyft och stressen sliter ut alldeles för många.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.