• söndag
    25 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • måndag
    26 okt
    10°
    • Vind
      4 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    27 okt
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      O
    • Nederbörd
      0.0 mm

Klarar världen att ställa om?

Ledare
PUBLICERAD:
Vilken väg väljer världens ledare när coronapandemin är över? Klarar de att ställa om och rädda klimatet eller blir det tillbaka till ”business as usual”?
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Coronapandemin har försatt hela världen i en akut kris. Påfrestningarna är stora på människor och stater. Det görs personliga uppoffringar och gigantiska insatser från regeringar för att bromsa smittspridningen och rädda liv, jobb och företag. Efter pandemin väntar nästa stora prövning. Klarar världen den nödvändiga klimatomställningen?

Ja, säger optimisten i mig. Coronaviruset har visat att vi är beredda att avstå från mycket. Resor har fått stryka på foten. Konsumtionen har inskränks till det nödvändiga.

Politiker har visat beslutskraft. De har snabbt tagit fram krispaket för att klara påfrestningen som det osynliga men farliga viruset skapar. De flesta i befolkningen har följt råden och besluten från myndigheter och regeringar.

New Dehli före pandemin och nedstängningen.

Pandemin har inte fört särskilt mycket gott med sig, men planeten jorden har åtminstone tillfälligt kunnat andas ut. Viruset syns inte, men förändringen av luftkvaliteten märks tydligt. I megastäder som New Dehli har himlen gått från ogenomträngligt beige till hyfsat blå.

New Dehli under pandemin.

Stängda fabriker och färre transporter med bil och flygplan beräknas minska utsläppen av växthusgaser med 5,5 procent i år. Det är bra, men sätter också perspektiv på vad som kommer att krävas om Parisavtalets klimatmål ska nås.

Då måste utsläppen de närmaste tio åren minska med sju procent varje år. Det blir därför avgörande för hur världen startar om efter pandemin. Ett oerhört viktigt vägval väntar.

Har coronaviruset öppnat ett möjlighetsfönster för verklig förändring? FN-chefen António Guterres och Tysklands förbundskansler Angela Merkel tror det och hävdar att pandemin bör användas för en radikal omställning. Klimatet måste med i rekonstruktionen.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill använda pandemin för en radikal omställning.
Foto: Michael Kappeler

EU har goda chanser att klara det, även om länderna inte är överens. Unionens ”green deal” föreslår en grön omstart med satsningar på 1 000 miljarder kronor om året i tio år. Subventioner ska växla från det gamla fossila till det förnybara.

Sverige har bra förutsättningar och unika möjligheter. Fossilfritt Sverige har tillsammans med näringslivet tagit fram 21 färdplaner för att ställa om till fossilfri konkurrenskraft.

De efterlyser kraftfulla investeringar på 500 miljarder kronor för en omstart efter pandemin. De vill bland annat se satsningar på ett robust elnät, produktionsanläggningar för vätgas och biogas samt elektrifierade vägar och nya järnvägar.

Mycket pengar, ja, men lika stora belopp användes för att få fart igen efter oljekrisen på 70-talet och finanskrisen för drygt tio år sedan.

Klimatpolitiska rådet lovar att hålla koll på om återhämtningspolitiken är förenlig med Sveriges klimatmål. Det är bra. Omstarten bör användas för att lösa två problem samtidigt; få fart på ekonomin och ställa om till fossilfritt.

Pessimisten säger i mig att pandemin i stället försämrar möjligheterna att nå klimatmålen. Att alltför många statschefer kommer att använda den djupa ekonomiska krisen som förevändning för att inte göra något för att rädda klimatet.

Kinas industrier har rivstartat efter nedstängningen. De vill tillbaka till ”business as usual” så fort som möjligt. I USA vill Donald Trump ösa in mer stöd till oljeindustrin efter prisraset i vår.

Skövlare avverkar Amazonas regnskog i rekordfart, samtidigt som covid-19 slår hårt mot huvudstaden Manaus med många dödsoffer som följde.
Foto: Edmar Barros

I Brasilien passar skövlare på under pandemin att öka takten på avverkningen i Amazonas. Den livsviktiga regnskogen sågas ner i rekordfart, samtidigt som covid-19 skördar många liv i huvudstaden Manaus.

Om despotiska ledare som Trump och Bolsonaro får välja väg ser det mörkt ut.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.