• idag
    25 maj
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    27 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    28 maj
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    29 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Ojämlikt ända in i döden

Ledare
PUBLICERAD:
Svårt att komma undan coronaviruset om man bor sex personer i en tvåa och jobbar som timanställd inom äldreomsorgen.
Foto: Anders Wiklund/TT
Coronaviruset slår hårt i storstädernas förorter. Det tidiga larmet om höga dödstal bland svensksomalier på Järvaområdet i norra Stockholm har följts av rapporter om stor smittspridning i lika invandrartäta Bergsjön i Göteborg. Det handlar inte om etnicitet, utan om trångboddhet, fattigdom och att jobba i utsatta yrken.

Långt innan de svenska dödstalen skrevs i tusental och smittan tagit sig in på äldreboende stod det klart att invandrartäta förorter var hårt drabbade. Sex av de första 15 dödsfallen i Stockholm var svensksomalier.

På SD-vänliga Facebookgruppen ”Stå upp för Jimmie Åkesson 2022” möttes uppgiften med jubel: ”Den bästa nyheten i dag” och ”Hoppas flera av skiten går samma väg som dom som dog nu”.

KD-ledaren Ebba Busch skrev att ”vi måste våga tala klarspråk om corona och förorten” i en debattartikel i Aftonbladet. Hon angav utan någon saklig grund ”tänkbara kulturspecifika orsaker” som förklaring.

Dagens Nyheter åkte till Rinkeby och Tensta och pratade med människorna som bor där. Många var upprörda över KD-ledarens bild av dem. Social distansering är svårt när man bor tätt och jobbar i samhällsviktiga yrken där hemarbete inte är möjligt.

– I en tvåa kan det bo sex personer, då är det svårt att skydda sig eller isolera sig. Majoriteten som bor här tillhör arbetarklassen. Vi har haft många smittade som är undersköterskor, jobbar inom hemtjänst och äldreboende, barnskötare, busschaufförer. Sedan lever många äldre nära sina vuxna barn, säger Narges Nasser, läkare vid vårdcentralen i Rinkeby till DN..

Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som nu. Det är glädjande att vi lever längre, men det är oroande att den växande ojämlikheten syns i statistiken. För kvinnor i typiska LO-yrken med låga inkomster och kort utbildning har medellivslängden inte ökat alls de senaste tio åren, visar LO-rapporten ”Ojämlik hälsa”.

Att folkhälsan är en klassfråga kopplat till inkomster, utbildning och var man bor är ingen nyhet. Region Stockholms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) kom redan för fyra år sedan fram till en högutbildad man i Danderyd lever 18 år längre än en lågutbildad man i Vårby gård i andra änden på den gröna tunnelbanelinjen.

Det tar 44 minuter och 21 stationer att färdas mellan slutstationerna. Det handlar om helt skilda världar i en och samma stad. Förutsättningarna skiljer sig lika mycket åt längs en tunnelbanelinje som mellan Öst- och Västtyskland före återföreningen.

Bäst vore givetvis om skillnaderna i livsbetingelser kunde ändras så att klyftorna minskade, men politiken som förts de senaste årtiondena har inte gjort det. Sverige är i stället det land i OECD där klyftorna växt snabbast.

I dag tar vi med oss ojämlikheten ända in i döden. Det dystra faktumet blir tydligt under coronapandemin. Förhoppningsvis kan vi lära oss något av krisen. Till exempel att i ett jämlikt samhälle mår alla bättre och lever längre.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.