• idag
    25 maj
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • tisdag
    26 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      S
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • onsdag
    27 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • torsdag
    28 maj
    17°
    • Vind
      2 m/s
    • Vindriktning
      NO
    • Nederbörd
      0.0 mm
  • fredag
    29 maj
    17°
    • Vind
      3 m/s
    • Vindriktning
      SV
    • Nederbörd
      0.0 mm

Tidningen viktigare än någonsin

Ledare
PUBLICERAD:
Dagstidningarna har en viktig roll inte bara i coronatider.
Foto: Hasse Holmberg / TT
Tidningarna slår rekord i antal läsare och nya digitala prenumerationer under coronapandemin. Samtidigt har den viktiga annonsmarknaden brakat samman. Det är bra att regeringen och samarbetspartierna skjuter till nya friska 500 miljoner kronor för att rädda journalistiken som aldrig varit viktigare än nu.

För första gången någonsin hölls inte det återkommande Anderseminariet om medier och journalistik fysiskt på Karlstads universitet. I stället blev det ett digitalt möte med drygt 100 deltagare vid varsin skärm med den givna temat medierna och coronaviruset.

SVT:s Italienkorrespondent Jennifer Wegerup kallade under seminariet pandemin för den största nyhetshändelsen sedan andra världskriget. Det är en riktig beskrivning och ingen vet hur länge den kommer att pågå.

SVT:s Jennifer Wegerup hamnade i pandemins epicentrum i Milano och berättar att hon aldrig var rädd för egen del.

Det är svåra tider för många branscher, inte minst tidningarna. Journalistiken har aldrig varit mer efterfrågad. Suget efter coronanyheter har varit enormt stort. Det har resulterat i läsarrekord. Glädjande nog även i många nya digitala prenumeranter.

Men när samhället tvärbromsar upphör annonseringen. Det finns inga resor, nöjen och arrangemang att locka en publik till. Tidningsutgivarna räknar med ett tapp på 200 miljoner kronor i månaden, pengar som inte kan tas tillbaka.

Det har lett till att även journalister har korttidspermitteras och att flera redan utsatta mediekoncerner fått det ännu kämpigare. Måtte det inte övergå till varsel om uppsägning och resultera i ännu färre journalister.

Det vore en olycka för det fria ordet, den nödvändiga granskningen och på sikt ett hot mot demokratin. Därför bör regeringen vara beredd att göra fler insatser för att den lokala journalistiken ska överleva.

Tyska ARD:s journalist Christian Stichler har ställt besvärliga frågor under Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferens. Det tänker han fortsätta att göra.

Myndigheternas kommunikationsavdelningar i all ära, men 96 procent av svenska folket söker information om coronaviruset hos svenska medier, berättade Marina Ghersetti, docent vid Göteborgs universitet. Uppmärksamheten ser, liksom smittspridningen, ut att långsamt plana ut.

Ändå domineras varenda nyhetssändning och varenda dagstidning av hur pandemin påverkar oss och våra liv. Det är inte bara återrapportering av myndigheternas budskap och politiska beslut.

Från dag ett har det även handlat om ansvarsutkrävande och kritisk granskning. Det är journalistikens kärna och livsnerv.

Därför är det oroväckande att myndighetspersoner försöker lägga locket på och hindra journalister från att göra sitt jobb. Saker som inte är sekretessbelagda utan är offentliga handlingar ska vara tillgängliga för medierna.

Lika hårresande är det att chefer försöker sätta munkavle på sina anställda. I Örebro förklarade kommunchefen att meddelarfriheten inte längre gällde medarbetare som hanterar coronaviruset. Det var inte bara olämpligt utan ett brott mot landets grundlag. Han ändrade sig efter att Nerikes Allehanda skrivit om förbudet.

Självklart ska frontpersonalen som jobbar inom äldreomsorgen och sjukvården få berätta om hur deras vardag ser ut och slå larm om brist på skyddsutrustning, personal eller tydliga regler. Deras berättelser är oumbärliga både i nyhetsbevakningen och när historien om covid-19 så småningom ska skrivas.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Värmlands Folkblads politiska linje, vilken delar arbetarrörelsens värderingar och är oberoende socialdemokratisk.